Det är alltid uppfriskande att ta del av forskning som har förmått tänka runt fler hörn än bara ett och som fördjupar förståelsen av komplexiteten bakom begrepp som "brukare", "inflytande", "sjuk", frisk". Själva innebörden av begrepp som "läkemedelsassisterad behandling" tas också upp, som ju antyder att läkemedlet bara är en del av behandlingen, medan många som har substitutionsbehandling menar på att läkemedlet ÄR själva behandlingen, så mycket mer ingår inte. Frågan är om det ens är en stor efterfrågan på "något annat", många vi frågar vet inte ens vad det skulle vara, och frågar man profession brukar det bli svårt att besvara vad annat behandlingen innehåller.
Forskarna Mats Ekendahl och Partik Karlsson som verkar vid institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan, Stockholms universitet) har precis utkommit med en arbetsrapport betitlad: Omtanke eller misstanke. En studie av hur ombud för Svenska Brukarföreningen beskriver substitutionsbehandling. Forskarna har intervjuat 15 lokala representanter för SBF runt om i Sverige.
En stark slutsats som forskarna drar, är att begreppet "brukare" framstår som felplacerad när det gäller substitutionsområdet i Sverige. Vanligtvis är en brukare en person som rationellt och egenmäktigt använder sig av insatser som finns tillgängliga, men här är en brukare någon som fortfarande använder "narkotika" och tillmäts inte någon "patientmakt", därför att det signalerar att inflytandet bör minimeras och endast avse triviala aspekter. Forskarna efterlyser tydlighet från myndighetshåll.
Detta känner vi väl igen från vår egen brukarundersökning, som också refereras till av forskarna. Fina ord om brukarinflytande fungerar ganska bra på många olika sätt i samhället, men det är som om det tar stopp när det kommer till patienter i substitutionsområdet.
Andra intressanta resultat är bland annat hur de har tematiserat upplevelsen av att vara patient i substitutionsbehandling i tre kategorier: upplevelsen att vara sjuk men bli bemött som frisk, att inte tillåtas få vara både sjuk och frisk, och sist; att vara frisk men bli bemött som sjuk. Det här ställer frågor om våra sätt att handskas med sjukdomsbegrepp och att det kanske ofta handlar om att inte få definiera sig själv och sina behov.
Läs gärna hela arbetsrapporten nedan. Nyttig och tankeväckande läsning!