Stafylokocker är en typ av bakterier som är vanligt förekommande och finns hos en stor del av befolkningen. De finns bland annat på vår hud, i näsan och i munnen och gör normalt ingen skada men om stafylokockerna kommer in i blodomloppet, immunförsvaret av någon anledning är utslaget, man nyligen har opererat sig eller har sår på huden kan stafylokockerna orsaka infektioner.
Det finns flera olika stafylokocker. Gula stafylokocker (staphylococcus aureus) är en typ av stafylokocker som kan ge mycket allvarliga infektioner. Bland personer som injicerar droger är sådana här infektioner ett mycket vanligt och stort problem. När samma kanyl används flera gånger är risken mycket stor att sådana här bakterier, som ofta finns på huden, följer med in. Ju trubbigare kanyl desto större risk.
Ibland orsakar stafylokocker svårläkta och variga infektioner på huden men om de kommer in i blodomloppet (något som kan hända vid intravenösa injektioner) kan det uppstå mycket allvarliga infektioner som ibland blir livshotande. Stafylokockerna kan bland annat orsaka hjärnhinneinflammation, svårbehandlade skelettinfektioner eller endokardit (inflammation i hjärtats klaffar). I förlängningen kan man till exempel bli förlamad eller få hjärnskador och det är många som dör som följd av sådana här infektioner.
Bland personer som injicerar droger är det många som har erfarenhet av sådana här infektioner, antingen har de själva haft stafylokockinfektioner eller så har någon i deras närhet haft det. Ändå tror jag inte att det här är något som man brukar oroa sig för när man återanvänder sina verktyg gång på gång. Jag har personligen aldrig oroat mig för stafylokocker när jag suttit och med våld pressat in mina trubbiga gamla kanyler i armarna i alla fall. Efter att ha skrivit två fallbeskrivningar med det här temat kort efter varandra och hört om dessa personer som nästan dött av stafylokockinfektioner väcktes det många tankar och funderingar. Vet folk hur pass allvarliga de här infektionerna kan bli och hur stor risken faktiskt är när man återanvänder sina kanyler?
Vi får inte glömma den här aspekten när vi talar om sprutbyten och ökad fri tillgång till steril injektionsutrustning. Vi talar ofta om blodsmittor och om riskerna med att dela injektionsutrustning med andra men det här är också ett viktigt argument i den debatten. Det finns så många risker med att återanvända injektionsutrustning. Även om man använder sina egna verktyg. Kanyler är engångsverktyg. Inom sjukvården skulle det aldrig falla personalen in att sticka en svårstucken patient med en och samma kanyl tills den blir trubbig, de tar självklart en ny långt innan det händer. Nej, inom vården snålar man inte med kanyler. Det ska inte personer som injicerar droger heller behöva göra. Det ska inte någon tvingas göra.
Jag fick höra att i Norge kan personer som injicerar droger kan få ut upp till 200 nya kanyler per person och dygn. Jag vet inte om det stämmer men det så det borde vara. Behöver någon sticka sig 20 gånger för att få svar så ska den här personen använda 20 st kanyler. Den möjligheten har man inte om man bor i Sverige och injicerar droger som det ser ut idag. Att ha 100 kanyler liggande hemma gör inte att man knarkar mer om någon tror det. Snarare tvärt om, jag vet att åtminstone jag skulle bli mindre destruktiv om jag hade fri tillgång till steril utrustning. Och jag slår ju i mig samma dos även om jag bara har jättetrubbiga nålar hemma.
För en och en halv vecka sedan intervjuade jag Allan som under ett återfall fick en allvarlig stafylokockinfektion som satte sig på både hjärtat, i ryggmärgen och på lungorna. ”Om det hade varit lättare att få tag på rena verktyg så hade det här aldrig hänt,” säger han. Han tycker att det är märkligt att en del människor är skeptiska till sprutbyten och fri tillgång till injektionsutrustning.”Det här handlar om folkhälsa. Ändå tvingar beslutsfattarna i det här landet människor att utsätta sig för den livsfara det innebär att använda gamla sprutor. De har ingen rätt att göra det!”
Allan känner flera personer som sitter i rullstol på grund av att de har haft en stafylokockinfektion på ryggraden. Han påpekar också hur många det var som kom in på infektionsavdelningen med allvarliga stafylokockinfektioner under de sex veckorna som han låg där.”Flera av dem var bara i 20-årsåldern,” säger Allan. ”Det är jättevanligt det här.”
Allan säger att svensk narkotikapolitik dödar fler än den hjälper och jag håller med. Vi är alla människor med lika värde men vi blir dessvärre inte behandlade därefter. Fortfarande ställs det ofta hårda krav på att man först måste sluta använda droger innan det ens kan bli tal om att få någon hjälp av samhället. Så länge man är inne i ett pågående bruk av illegal narkotika så betraktas man av samhället tyvärr inte som en hel människa eller åtminstone inte som en en fullgod medborgare. De som fortfarande är motståndare till sprutbyten måste vakna upp! Precis som Allan säger så är det en fråga om folkhälsa. Alla har inte motivationen som behövs för att kunna sluta använda droger idag och kan omöjligt ha det heller men om fem år eller om tio år så finns den kanske där och då är hälsan viktig att ha. Har man inte hälsan i behåll så är chansen inte direkt större att motivationen kommer att infinna sig.