Nu har jag konverterat från metadon till subutex. De första åren jag hade metadon tyckte jag att jag fungerade ganska bra. Jag menar drogmässigt har jag aldrig varit mer positiv än två gånger om året, ibland negativ ett helt år. De gånger jag tagit något har det handlat om en enstaka tablett eller holk. Trots denna framgång fick jag besöka Lunds metadonklinik två gånger och ibland en gång i veckan. Det tog mig en månads metadonbehandling innan jag började på universitetet igen. Tyvärr blev det till slut för mycket för mig att samma dag först tryckas ned av metadonkliniken – dra ned byxorna, lämna urinprov, gå där lika ofta som de som var positiva var och varannan vecka, aldrig höra att jag gjorde något bra och formligen tryckas ned som människa som var tvungen att lyda deras minsta vink. Samtidigt skulle jag lämna seriösa forskningsförslag till en professor på universitetet. Jag provade att praktisera några gånger, men som 48-årig kvinna med utbildning (min fil. mag.- ska bara redigeras och publiceras) kändes det nedvärderande att springa som som pryoelev. Orsaken till att jag slutade knarka var till stor del den att jag hatade att vara i beroendeställning till langaren. Nu är jag beroende av klinikens nycker.Fast jag är friare nu när jag vet att jag själv kan trappa ner substitutionsmedicineringen…
För två år sedan började jag känna mig lite slö, benen svullnade och jag tyckte jag var tjock. Då sänkte jag mig från 120 mg metadon till 100 mg. Sedan vågade jag inte mer för jag var rädd för att visa att jag klarade det, kanske skulle jag då inte få tillbaka min dos om jag ville ha tillbaka den. Men nu för drygt två månader sedan bestämde jag mig – provar jag aldrig subutex får jag aldrig veta hur det känns Nedtrappningen gick lätt och bra och var odramatisk. Det kändes som jag lättat 50 kg i vikt. När jag gick i trappor sprang jag, tog dubbelsteg med studs, mat smakade, hunger kände jag för första gången på 10 år,Tidigare hade jag bara känt hunger som ett energibortfall., men den största kicken var att mitt liv står inte och faller med kliniken – jag dör inte om jag skulle bli utskriven. Jag kände mig fri, friare i allafall. Nackdelen var sömnen vissa nätter var svåra, men uthärdligt. Om jag följt klinikens nedtrappningschema till punkt och pricka hade det tagit 17 dagar. De hade börjat med 70 mg i tre dagar, 60 mg i tre dagar osv till slutligen 30 mg. Ett dygn senare skulle övergången ske. Min övergång skedde i måndags (3/5-10). Jag valde utan inläggning, för att själv kunna styra lite mer över min trappning. I måndags kl 9 fick jag 2 mg subutex, efter en timme fick jag 8 mg till och ytterligare en timme 8 mg till. Sedan skickades jag hem med 8 mg till kvällen. För första gången på 10 år kom all personal fram och kramade mig och sa – det här har du gjort jättebra Marinette. Jag undrade om det inte kunde komma bakslag senare och om jag inte skulle komma tillbaka igen om en timme. De svarade – Nä nu händer ingenting mer, då skulle det hänt tidigare. Jag trodde på det och gick därifrån kl 11.15, glad i hågen. Klockan två började jag krampkräka och frös och skaka som bara en avtänd heronist gör. Det var jobbigt – jag hade inte känt en abstinens på 11 år. Jag hittade en tablett att sova på i stan. När jag kom hem var jag sängliggande och abstinent till kl 7 på morgonen. Lite omskakade av gårdagen men annars kände jag mig bara nykter. Åkte till kliniken, vilket tar 1 1/2 timme och fick 24 mg subutex och 24 mg till dagen efter. Nu mår jag bra, känns lite som något saknas, men med facit i hand var besväret taget (ett dygn). Synd bara att klinikpersonalen gav mig helt fel information. Nu återstår att se om jag kommer trivas med subutex bättre än med metadon, annars byter jag tillbaka. För att säkerställa min rättighet att byta tillbaka skrev läkaren in i journalen att jag skulle få byta när helst jag ville, oavsett om personalen tyckte jag mådde si eller så. Mitt råd till andra – ta lite längre tid på er än klinikens rekommendationer. Det tar jättelång tid innan allt metadonet går ut kroppen (kanske särskilt med min ålder och att jag haft metadon länge).
SBF/Skåne Marinette Sjöholm .
Pingat hos Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om metadon, subutex, malmö, substitutionsbehandling, övergång, mottagning.