 | Christopher Aqurette är religionsvetare, frilansskribent och kandiderar för Moderaterna i Malmö för både riksdagen och på kommunlistan Malmö. Christopher twittar och bloggar, på hans blogg finns även en intressant uppsats som kritiskt granskar den svenska narkotikapolitiken och dess ursprung. |
Jag är för en avkriminalisering av eget bruk av framförallt två skäl. 1. Det är det principiellt fel att lagstifta om vad medborgarna gör med sina egna kroppar. 2. Vi vet att förbudet leder till att människor som börjar få problem inte söker hjälp i tid eftersom de riskerar straff och tvångsvård.
Jag är för sprutbyten och har motionerat om detta till Moderaternas stämma. Här i Skåne är Moderaterna sedan länge för sprutbyten medan partiet på riksplanet är motståndare. Tyvärr blev min motion nedröstad trots stöd från Skånedistriktet.
Jag vet inte tillräckligt om sprutrummen för att ha en färdig åsikt. Jag tror att det vore ett bra sätt att minska risken för infektioner och dödliga överdoser.
Första gången jag hörde talas om heroinförskrivning så tänkte jag att det var en vansinnig idé. Jag hade samma bild av heroin som de flesta och tänkte att det var drogen i sig som skapade alla problem. Men sedan läste jag en utvärdering av ett försök i Liverpool och insåg att det var fullt möjligt att hjälpa även svårt beroende människor tillbaka till ett drägligt liv och egen försörjning med hjälp av legalförskrivning. De orena drogerna och det sociala utanförskapet skapade större problem den narkotikaberoende än heroinet i sig självt. Senare studier har bekräftat denna bild och jag skulle önska att det gick att genomföra ett försök i Sverige.
Jag känner inte till detaljerna, men det verkar konstigt att vägra läkemedel mot beroende till personer som är beroende. Substitutionsbehandling räddar liv.
Vad anser du vara fel med dagens narkotikapolitik och vad tycker du borde göras och vilka svårigheter finns för att genomföra det?
Det största problemet är att narkotikaberoende betraktas som kriminella. Det gör att man inte kan ge den behandling som krävs. Politiskt är narkotikapolitiken nästan omöjlig att reformera eftersom Sverige har låst fast sig i en egen modell som ska försvaras till varje pris. All kritik uppfattas som farlig. Jag försöker dock vara optimist och hoppas att förändringar i andra länder kommer att påverka även oss. Det är orimligt att i längden ignorera att vår repressiva politik leder till så mycket högre dödlighet än den skadereducerande politik som bedrivs i exempelvis Nederländerna.