Hepatiten

Hej vänner. (längesedan jag skrev något)

våren har slagit till i Skåne och i mitt fall Malmö, det märks dels i att fotbollen dragit igång och fiskmåsarna skriker i skymmning och längre in mot stan än bara ute längs kusten. Underbart.

Jag (till skillnad från andra) gillar fiskmåsar och när dom skriker.

 

Hej vänner. (längesedan jag skrev något)

våren har slagit till i Skåne och i mitt fall Malmö, det märks dels i att fotbollen dragit igång och fiskmåsarna skriker i skymmning och längre in mot stan än bara ute längs kusten. Underbart.

Jag (till skillnad från andra) gillar fiskmåsar och när dom skriker.

 

Det händer massor utav saker just nu, det känns bra. Jag var på en arbetsintervju (väldigt villkorslös sådan). Det gick bra, dom visste såklart inte vem Niklas var förutom att jag varit ifrån arbetsmarknaden under väldigt lång tid. Tänkte en del på vad jag ville dela med mig av och inte. Efter en liten stund kändes det så pass bekvämt att jag berättade en del om hur det hade varit och hur bakgrunden min sett ut. (också för att jag vill vara ärlig mot min arbetsgivare och att det faktiskt kan vara en fördel för mig)

Jag uppfattar det här steget (ut i arbetslivet) som en stor milstolpe sedan jag blev drogfri. Därför kan det ibland bli svårt att inte ta det för hårt (ifall något oförutsätt händer) kring sammanhanget. Så när jag kommit hem så tänkte jag, fan,borde jag berätta att jag har hepatit C… Känner hur ångesten griper tag i mig och blir väldigt ledsen när jag förstår att det kanske till och med är ett måste (enligt smittskyddslagen) då arbetet går ut på att jag hanterar livsmedel.

Sätter mig vid datan och letar febrilt efter information om man får lov att arbeta med livsmedel (färsk) om man är smittad. Hittar inte alls mycket om att man INTE får, mest otydliga svar på div olika forum. Däremot så hittar jag på hepatitportalen ett väldigt tydligt svar, och det är att jag visst får lov att arbeta med livsmedel. Men fortfarande inte övertygad (vill helst slippa ringa min infek.läkare) tittar jag i mitt smittskyddsblad jag fått från min infek.läkare och hittar inget som säger det jag oroar mig för. Det ändå som jag hittar är några förhållnignsregler, men i fack termer är det inte alltid så lätt att tyda. Släpper det för dagen, men oron kvarstår. Kommer till mottagningen idag (fredag) för att hämta mina doser. Passar på att fråga min behandlare om råd och om den kanske vet? Behandlaren vågar inte svara på om exakt vad som gäller. Fan också, tänker jag!

Men med tanke på att jag faktiskt inte hittar något som säger att jag inte får arbeta med det, och att det på hepatitportalen faktiskt klart och tydligt står specifikt att man FÅR lov att arbeta med livsmedel (färsk). Men jag börjar inte arbeta i morgon så jag kommer väll få hinna tänka på det både 1 och 3 gånger till.

 

Hur som helst satte detta i sin tur igång huvudet och magen, känslor som legat relativt bearbetade steg mig till halsen och blev illamående. Livet innebär inte 100 % frihet med hep c (vilket jag visserligen redan vet) Men det blev bara så tydligt nu.

Och det gör mig ledsen, uppgiven och lite bitter.

Sen har inte min infek.läkare ringt mig för 6 månaders kontrollen (som dom kaller det) och jag har dragit mig för att själv ringa. Förra gången jag var på infektionen så sa dom att nästa gång ska vi börja så smått att titta på en behandling. Och jag vet vad en sådan behandling kommer innebära. Och jag vet inte alls om jag är redo för en sådan inom det närmaste. Samtidigt vill jag inget annat än att bli kvitt hepatiten!

Vi får väll se hur det blir framöver. Jag har massa andra saker jag skulle vilja ta itu med, och sommaren står runt hörnet.

 

Men i det stora hela just nu mår jag ändå väldigt bra, jag ser till att ha saker att hela tiden se framemot. Har tagit kontakt med gamla vänner som jag är tacksam för står med öppna armar när jag gång på gång har kommit krypandes. Jag mår väldigt bra på min dos (metadon) och har blivit beviljad att "bara" behöva hämta 1 gång i veckan!

Jag har däremot inte varit lika aktiv i brukarföreningen på senaste, mycket händer hela tiden och man har svårt att prioritera ibland. Fotbollen har ju också kommit igång igen.

 

Var rädd om och ta hand om varandra.