Min son har varit på bedömningen för ADHD utredning, i två timmar har vi suttit och berättat om hela hans liv, från det han låg i magen tills nu.
Han fick berätta hur dåligt han faktist mår, jag vet hur dåligt han mår, men att höra hans ord gjorde obeskrivligt ont. Där satt min älskade unge och återigen berättade att han till och från tycker att det bästa skulle vara att han var död. Han berättade sina planer på hur han skulle avsluta sitt liv. Men något stoppade honom sa han, han kunde inte göra så mot mig, för allt jag gjort för honom. Han ska inte välja livet för mig, han ska välja livet för sig själv. Självklart kändes det skönt att få höra att något stoppar honom, men jag vill att han väljer livet för sin egen skull.
Om en vecka får vi svar om det blir utredning. Men som hon sa finns det ADHDproblematik i hans liv. Psykologen förberedde min son på vad som förväntades av honom. Det skulle ställas högre krav på honom än andra, för han har, trots sin låga ålder varit en tung missbrukare, sa hon. Återigen frös blodet till is, jag kände ilskan växa. Ja, han har brukat droger. Ja, han har tagit allt han kommit över. Men det är mitt barn, min son, en ung kille som hamnade snett, en ung grabb med samma känslor som vem som helst. Kalla inte honom för tung missbrukare!
Om han hade fått hjälp, bara en gång av alla de gånger vi försökt få hjälp. Om dom lyssnat på honom när han formligen skrek efter hjälp så kanske han inte hade brukat alla dessa droger som han nu gjort. Jag vet inte, jag vet bara att ingen ska kalla honom tung missbrukare.
Vidare berättade hon att han kommer att få skriva på ett avtal, där han förbinder sig att dagligen vara tillgänglig via telefon. Mellan 3-6 månader ska han visa oplanerade negativa UP. Efter det startar utredningen. En sköterska kommer att ringa honom och då ska han genast infinna sig på VC för ett UP.
Min son klargjorde att han har svårt att lämna UP och undrade om det kunde gå med blodprov. Och jodå, blodprov skulle gå minsann men det var en kostnadsfråga. Och han var allt tvungen att försöka några gånger först med UP. Sen kanske man kunde göra bedömningen att han kunde lämna blodprov.
Proverna får bli en senare fråga, nu ska vi först få svaret om det blir utredning eller inte.