Hej på er alla brukare ! Det är faktiskt inget fel på er,kroppsligt sett i alla fall . Jag tycker hela debatten kring oss s.k knarkare behöver nyanseras. Dom som vill "lägga" ner och bli rena, har jag all respekt för . Och dom håller jag mej helt klart på ett avstånd ifrån i ren respekt för det dom vill med sina liv . Men personligen så vill jag flytta debatten till rent medicinskt kroppsligt och psykiskt behov . I personen upplevda tillstånd . det här tabu-belagda starkt svenska rädsla för mediciner som påverkar hjärnans funktion . Att allt sånt är bara så Fel det kan bli,är helt fel utgångspunkt i ämnet! Jag är helt säker på att det finns människor som behöver den typen av mediciner,ganska så självklart tycker jag .
Det beror ju på hur man vill ta till sig och uppleva livet . Jag går till mej själv nu från början och ?. Och jag tror mina tankar ,impulser flög omkring mer som raketer och slog ner som såna också i en död punkt liksom . Inte tända några lysdioder i det mänskliga electriska impuls och känslosystemet och får det att klicka till . Alltså den inre utvecklings-fasen som alla människor har. Alltså det ska mycket till för en människa ska växa upp .
Och det här systemet i mej ,var som nåt stilltje,tomt?Det var där spriten,drogerna hjälpte mej att se klarare och koppla ihop några grund-kablar.Kort sagt,jag har varit drogad hela mitt för att kunna leva livet överhuvudtaget .För att orka se över kanten på det som komma skall i livet för en. För mej var det bara tur att jag hittade "tjacket"för det fick och får mej fortfarande att landa på fötterna. För mej var det min räddning och mitt system har ju stabiliserats med det. Jag tror det medicinska redan fanns där från början,det kan ha skapats ett behov längs vägen,och för mej spelar det ingen roll hur som helst. För behovet finns här.
Och jag?skall strax cykla upp till gullmarsplans beroende-mottagning och beställa en läkartid för en ny utredning,vilket jag är glad för att samhället har öpnnat sig åt det hållet för den typen av medicin. Det är en jobbig grej att behöva må dåligt den tiden bara. Och så vet man inte?Jag träffade en gammal bekant nyligen,som har gått mer än dom 35 år jag själv har hållt på . Och hon har gått igenom 3 st utredningar,och inte fått en enda bokstavs-diagnos ?Och hon var så kallad helt ren i 7år!
Men under den tiden så mådde hon bara skitdåligt hela tiden.Så det här sättet att utreda Adhd måste ha brister i sitt system?Det kanske ska läggas till en mänsklig aspekt i det hela?eller vilket plan det nu brister på?Jag har gjort en tidigare också,och deras råd var att omedelbart sluta med "knarket"för att en släktings diagnos annars kunde det ju hända mej med ?Ska jag då välja en frivillig ångest situation utan min "medicin"?För att en släkting fick någon form av psykos i ungdomens glada dagar ?Jag tycker det var en ganska naiv inställning när jag gjorde Adhd-utr. Spände blicken i mej ; Du ska inte tro att du ska få knarka gratis!!ungefär sådär.
Och det är där någonstans man måste börja ta oss på allvar. Det är jag som sitter i den här kroppen,det är jag som känner hur jag mår!!Jag har en annan (dam65år)och när hon muckade för ett par år sen, hon gick till en läkare Adhd-sort men hon trodde inte att hon skulle få någon hjälp och det fick hon inte heller . Jag vet inte nu och det här var några år sen, men antagligen gick hon tillbaka och började beckna tjack igen ,sen kåken och ut igen,kåken ut igen. ?
Jag menar bara blott förlåt att jag inte har ett behov av insulin el nåt annat för att fungera istället för den idag olagliga medicinen amfetamin . Och en laglig liknande sådan full ut av andra blockerande ämnen som kanske inte alls ska vara med ?Jag började inlägget lite konstigt kanske?Men jag fick sagt en del till slut vad jag tycker . Och det inre är inte alltid så lätt att uttrycka utåt . Tack för mej må bäst . Mvh Kenta Hammarbyhöjden