4:e dagen från 28mg till 4 mg.

 Röd rosMorgon vänner!

RegnbågeNy dag – nya möjligheter.

Jag fortsätter med min nedtrappning.

Röd ros

 Röd rosMorgon vänner!

RegnbågeNy dag – nya möjligheter.

Jag fortsätter med min nedtrappning.

I går blev jag besviken på mig själv att jag tog en hel 8 mg. Men det behövdes. Jag har gjort en snabb bedtrappning, men har  fortfarande mycket kvar. Vet ju sen tidigare erfarenhet att det är när man börjar ta bort de sissta mg som det rena helvetet börjar. Jag har ätit 28 mg Subutex om dagen i ca 6 år. Så den här nedtrappningen känns i mig. Det mesta är psykist än så länge. Det var många år sedan mina 2 hjärnhalvor diskuterade så ihärdigt med varandra.

Att de här dagarna har förändrat mig känns! I går förmiddag mådde jag bra, lite skakis – lite nervös på ngt sätt, men jag känner nog efter mer än vad jag behöver med…vilket är typiskt mig när det gäller all form av kroppslig förändring. Jag känner min kropp bra, känner minsta lilla förändring.

SolJag hade en underbar dag på stan i går ihop med min bästa väninna, vi planerade kommande jobb och nya affärsideérGlödlampa

Medans vi var på stan började jag känna hur min mage krampade, jag behövde springa på toaletten flertal ggr under dagen. Svettades över hela kroppen.

I min trevliga stund på stan var mina tankar messtadels hemma hos subutexen. Hela tiden tänkte jag: “mår jag sämre tänker jag ta en bit till”.

JFörvånadJag blev ganska spak över att jag blev så påverkad av att ta bort ca 20 mg – dagarna innan hade jag tait bort ca 22 mg.

Efter att ha sagt hej då till min väninna kände jag oro och en olust i hela kroppen, men såg fram mot att spela poker senare på kvällen.

Tänkte att jag skulle glida förbi bolaget och köpa en flaska vin och dricka jag skulle bli lite piggare och orka spela ett bra pokerparti. Glödlampa

Väl hemma var jag helt slut i kroppen. Tog halva vinflaskan i ett slep och väntade på att jag skulle orka piffa upp mig lite inför pokern. 

Min man fick åka o spela poker ensam, Jag orkade inte följa med.

Jag drack upp min vinflaska – rökte en braja och somnade tidigt.

I dag är jag glad att jag inte tod mer subutex i går. Jag hade ju kunnat tagit en sub och spelat lite poker o haft roligt med mina vänner. Men jag gjorde något annat bra – jag lät bli att ta mer subutex. Det är jag glad över!

I dag är det söndag. Jag ska inte jobba så jag tänker bara ta 4 mg sub. Det är en timme sedan jag tog 4 mg – den har verkat lite på mig men jag ser hur håret står upp på mina armar – jag springer på toa ofta – men kära nån! Är det inte värre än så….då ska jag tuffa till mitt psyke och klara det här. Inte låta rädsla styra mig.

Någonstans i mina tankar är jag rädd för att känna mig som jag gjorde då jag gick på heroin. Jag har ju varit utan heroinet i 7 år och skulle aldrig någonsin återvända (peppar, peppar ta  i trä)

Varje dag är av Guds nåd att jag slipper hamna i heroinets beroendesituationen någongång i livet igen. Jag är så rädd att jag ska hamna där i mina tankar igen, att den delen av mig ska ta över när jag inte har subutexen – det är ju faktiskt så att subutexen har räddat mitt liv, utan medicineringen hade jag aldrig left i dag, aldrig!

Efter gårdagen bestämde jag mig för att det här får ta tid. Även om jag önskar att jag hade avgiftningen gjord i går så förstår jag med mitt sunda förnuft att det kommer ta tid.

Jag vill ner på låg dos bara, skulle vara fint om jag klarade mig på4 mg om dagen, allra helst 2 mg. Men för att jag ska komma dit måste det ta tid. Tiden är min bästa vän just nu!

Alla ni som sitter i samma situation som mig – eller funderar på att ta bort medicineringen skriv gärna en kommentar på min blogg, skriv och berätta om ni känner igen någonting av vad jag skriver. Jag kännermig så  ensam i det här! Ge mig feedback -det gör mig glad.

På återseende Vänligen/nedtrappningstjejen.