Den här lilla dikten går ut till alla mina vänner som är inlåsta på Kriminalvårdens, och Socialstyrelsens, premisser.
Den är inspirerad av min vän Rune Strandsatt Johansson, en man som kickade amfetaminet och kriminaliteten efter 50 års harvande i det ekorrhjulet, (ja, du läste rätt) och numera skriver fantastisk poesi. Ingen aning om vad versmåttet kallas; jag experimenterade lite.
Har du en inspärrad vän som behöver uppmuntran via en sång eller ett brev, tveka inte att ta kontakt med mig. Vet du om en institution som släpper in mig för en akustisk soloshow – tveka ännu mindre.
Arrestera vinden
säg att den kom försent
att den blåste bort för mycket
men missade alla problem
stäng och lås grinden
se till att den pissar rent
vi vill inte veta vad den tycker
om att sitta två delar av tre
om ni kanske minns den
som klar och frisk och ren
så är det bara nycker
och vi har plats för fler