Personer som har både ADHD och beroendeproblem får sällan önskad effekt av ADHD-läkemedel. Nu visar en randomiserad studie från Karolinska Institutet att det är möjligt att uppnå effekt av behandlingen när läkemedlet ges i högre dos. Det skriver Karolinska Institutet.
NPF-diagnosen (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ADHD förekommer betydligt oftare hos personer som använder droger, oftast amfetamin, jämfört med befolkningen i stort. ADHD kan behandlas med metylfenidat, ett centralstimulerande läkemedel som används hos både barn och vuxna. Tidigare studier har dock inte kunnat visa att metylfenidat är effektivt för att behandla ADHD hos personer med beroende.
En orsak till den uteblivna effekten skulle kunna vara att de doser som testats har varit för låga för att ha effekt hos personer med ADHD och samtidigt mångårigt beroende, eftersom de ofta har utvecklat en högre tolerans för centralstimulerande läkemedel.
I den nya studien undersöktes effekten av läkemedlet på behandling av ADHD hos fängelsedömda personer beroende av amfetamin. Dosen var upp till dubbelt så hög jämfört med vad som använts i tidigare studier på personer med beroende. Det visade sig att den grupp som fått läkemedlet hade färre återfall i drogmissbruk, fick minskade ADHD-symtom och stannade kvar längre tid i behandlingen jämfört med den grupp som fick sockerpiller (placebo).
Den aktuella studien är en randomiserad placebo-kontrollerad studie, där 54 fängelsedömda män med diagnoserna ADHD och amfetaminberoende deltog. Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena gruppen fick metylfenidat (Concerta) och den andra gruppen fick sockerpiller under sammanlagt 24 veckor. Deltagarna påbörjade behandlingen två veckor före sin frigivning och fortsatte därefter i frivård. Utöver medicinering fick deltagarna psykologisk behandling för att hantera risker för återfall i missbruk.
– Vi har för första gången visat att det går att behandla de här personernas ADHD. Samtidigt ledde behandlingen till färre återfall i droganvändning, vilket är väldigt betydelsefullt eftersom återfall i kriminalitet ofta är kopplat till själva missbruket i den här gruppen, säger Maija Konstenius vid institutionen för klinisk neurovetenskap, i en kommentar.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Beroendecentrum vid Stockholms läns landsting och Kriminalvården. Studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet och publiceras i vetenskapstidskriften Addiction.
Inslag på TV4 NYhetsmorgon.