Av kommunernas totala kostnader används i genomsnitt en procent till beroendevården, två procent till ekonomiskt bistånd och tre procent till barn- och ungdomsvården. Det visar de kostnadsmått inom socialtjänstens verksamheter som Socialstyrelsen nyligen presenterat.
Socialstyrelsen släppte nyligen rapporten som innehåller 33 kostnadsmått för kommuners verksamheter för barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, stöd till personer med funktionsnedsättning, och beroendevård samt vård och omsorg om äldre. Kostnadsmåtten visar resurser och prioriteringar för år 2012.
– De är låga siffror och kommuner kan behöva se över sina prioriteringar för att säkerställa att utsatta grupper får det stöd de behöver, säger Matilda Hansson, utredare på Socialstyrelsen.
De kommuner som lade mest resurser på beroendevård 2012 var Oxelösund (3,2 procent) och Gullspång (2,3 procent). Sämst var kommunerna Åsele, Överkalix, Tibro, och Norsjö där man bara spenderar 0,1 procent.
Storstäderna Göteborg och Malmö låg på 2,1 procent medan Stockholm hamnade på 1,7 procent.
– Det är naturligt med viss variation och behov av insatser. Några mindre kommuner har relativt färre missbrukare, medan de ofta är fler i storstadsområden. Men de stora skillnaderna mellan kommuner är anmärkningsvärda, säger Matilda Hansson.
Resultatet visar att:
- I genomsnitt användes 20 procent av kommunernas totala kostnader till vård och omsorg om äldre.
- För stöd till personer med funktionsnedsättning användes i genomsnitt 12 procent av de totala kostnaderna.
- Ungefär 3 procent av de totala kostnaderna för gick till barn- och ungdomsvården, 2 procent till ekonomiskt bistånd och 1 procent till beroendevården.