Sedan Högsta domstolen 2011 ändrade praxis för narkotikabrott har straffen blivit kortare, framför allt för den som begår brott som har ett direkt samband med eget bruk. Justitieminister Beatrice Ask tillsätter nu en utredning för att se över den nuvarande straffskalan för narkotikabrott. Ask ifrågasätter om straffreduceringen är i enlighet vad Riskdagen beslutat om.
Beslutet från Ask har lett till en debatt, speciellt sedan många har berömt HDs nya tolkning av narkotikabrott som mer rättssäker och rättvis.
Det kan också i debatten vara intressant att nämna denna graf som mycket väl kan vara den mest generande någonsin i amerikansk narkotikapolitik. Och som vi vet brukar svensk narkotikapolitik följa den amerikanska när det gäller trender.
Att göra det så dyrt som möjligt, under hela produktionskedjan av en drog, har länge antagits att försvåra för människor att använda de droger samhället inte vill att de ska använda.
Trots alla dessa brottsbekämpande insatser visar grafen att priserna istället drastiskt sjunkit för nästan varje år som gått. Mellan 1980 och 2008 sjönk priserna för illegala droger femdubbelt. Samtidigt ökade antal personer i häkten och fängelser, på samma drastiska sätt.
Kanske är det dags att avfärda myten att hårdare tag och hårdare straff leder till minskad användning av droger?
Det blir också extra intressant att veta hur Beatrice Ask tänkt, och om hon tänkt överhuvudtaget.