I Sverige betraktas det idag som ett smugglingsbrott om man köper rena sprutor och kanyler utan tillstånd eller recept från utlandet. In absurdum.
I vårt medlemskollektiv har vi många som är i behov av rena sprutor för att inte drabbas av dödliga sjukdomar. Vi har byggnadsarbetare som inte vill att deras arbetsgivare ska få veta om detta för då ryker jobbet. Vi har AIDS-sjuka som behöver någonstans att göra sig av med sina använda sprutor. Vi har unga människor som just inlett sin knarkarkarriär och inte vill få bestående men för resten av livet.
Om tillgången till rena sprutor är strypt genom att de inte får säljas på apotek, vad har man då för val? Sluta knarka säger de flesta. Men detta är inget realistiskt alternativ även hur mycket vi än skulle vilja att det var så. Vad är då det näst bästa man kan göra?
Nyligen kallades en anställd på SBF Riks till förhör efter att sterila sprutor beslagtagits av tullen på Arlanda på väg från England. En förundersökning hade inletts och personen dömdes senare till hela 10.000 kronor i böter och fem år i straffregistret.
I Sverige idag är det nämligen förbjudet att föra in sprutor från utlandet om man inte har ett recept. Man kan inte heller köpa rena sprutor på apotek.
Det ska inte behövas en licens för att få köpa eller importera rena sprutor som används för smittskydd, tex att reducera risken att smittas av HIV och Hepatit C. Detta är en ren humanitär åtgärd som i slutändan sparar skattebetalarna miljontals kronor varje år i framtida sjukhusbesök och dyra transplantationer.
För att sprututbyten ska fungera måste de dessutom finnas tillgängliga i dess hundratal. Några få ställen här och var räcker inte.
Politiker och en rädd allmänhet som tror en lätt tillgång till rena sprutor leder till fler som injicerar narkotika, trots en helt avsaknad av evidens, står fortfarande i vägen.
Flera FN-organisationer, inklusive UNAIDS och WHO, rekommenderar idag sprututbyten som en väl fungerande preventionsåtgärd för människor som injicerar narkotika. Betyder detta ställningstagande att UNAIDS och WHO är drogliberala?
Sedan har man risken för infektion och blodförgiftning när man använder smutsiga sprutor med en trubbig nål. De hudinfektioner som uppstår kan vara dödliga om de sätter sig på hjärtat. Bara detta argument ensamt och ett reducerat mänskligt lidande borde vara nog för att övertyga t.o.m. de som passionerat hatar knark.
Försök själv att få ordning på ditt liv om du också måste brottas med levercirros, varbölder och ett nedsatt immunförsvar.
Den gamla lagen om sprutor och kanyler var från 1968 och minst sagt föråldrad. En lag som uppkom i den värsta knarkhysterin det här landet skådat. Det är inte någon vild gissning att det beslutet inte togs på rationella och sansade grunder. En ny lag från 2012 har införts för att den gamla stred mot EU’s avtal om fri handel, men denna innehåller samma förbud mot att sälja sprutor om man misstänker att de ska användas för att injicera droger i människokroppen.
Som situationen ser ut idag så kan man antingen flytta till en stad som har ett sprututbyte och låta sig registreras (vilket många inte gillar tanken på pga. rädsla för myndigheter) eller köpa en spruta på den svarta marknaden. Om du har tur är den steril. Har du otur köper du ett begagnat verktyg. Och oavsett hur många gånger du rengör den när du kommer hem, finns alltid en risk att en viruspartikel smiter förbi.
Det betyder att idag levereras rena sprutor till Sveriges fyra lagliga sprututbyten, men folk åtalas för smuggling om de själva försöker skydda sin hälsa. Minst sagt absurd.
Både HIV- och Hepatit C-viruset måste bekämpas och vi kan inte göra det med bakbundna händer. Fakta är att Hepatit C idag är en värre sjukdom än HIV på många sätt, ändå har HIV större ”status”. Det kanske inte skulle vara så om fler visste hur lätt det är att smittas och hur länge viruset kan överleva utanför kroppen.
Är det rätt att bryta mot lagar man anser omoraliska eller absurda? Eller ska man kanske försöka påverka politiker istället? Kanske har man inte alla gånger den tid det tar att försöka få till en lagändring?
Är detta inte ett tillfälle att visa civilkurage så vet jag inte vad.
Magnus Brahn
Koordinator på Svenska Brukarföreningen
Om du vill hjälpa oss betala böterna kan du göra det genom att sätta in valfri summa på PG-kontot 120 98 25-7 eller använda PayPal-adressen paypal@svenskabrukarforeningen.se
Märk betalningen med ”tullböter”.