Fallbeskrivning om en utkastad brukare från opiatkliniken i Sundsvall. Fakta i ärendet kommer från den förtvivlade Mamman och en ljudinspelning från mötet där SBF:s medlem fick “domen”.
X har haft substitutionsbehandling med Metadon i sju år och enligt Mamman har sonen haft ett gott liv. X är också Pappa till en son som han umgåtts mycket med, men allt detta räcker inte.
Skälen för uteslutningen stöds inte av Socialstyrelsens föreskrifter: enligt läkare så blir X utkastad pga av att han under några veckor varit “väldigt otrevlig”, kallat personalen för saker som läkaren inte vill upprepa samt uppträtt hotfullt utan att ha uttalat något hot.
Läkaren motiverar beslutet att avsluta behandlingen med att kliniken är personalens arbetsplats och så kan dom inte ha det! Är det verkligen så att personalens mående ska gå före en livräddande behandling, SBF säger nej. Det borde vara olagligt att avsluta en livräddande behandling annat än på medicinska grunder, i detta fall är det enbart moral och nonsens. Jag kan inte tänka mig att X gick upp på kliniken för att “jiddra” – vår erfarenhet säger att det allt för ofta är personalen som använder ett maktspråk som förnedrar oss som patienter som gör att vi reagerar, dom borde gå i kurser om konflikthantering.
I onsdags när Mamman förtvivlad besöker kliniken för att höra när sonen kan komma in i programmet igen så fick hon svaret – i september! Vidare sa kliniken – vi har dragit ett streck över det som hänt och X är välkommen tillbaka. Vad är det för något, det är X som blivit utkastad och han och Mamman har inte dragit ett streck över det som skett.
Mamman ringer oss på SBF så gott som dagligen och hon är livrädd att sonen ska få en överdos, hon undrar vem som då tar ansvar. I torsdags söker dom upp psykakuten men där fick han ingen annan hjälp än en Ipren och en Catapresan, samt en inläggning. På frågan varför dom inte ger han något som tar bort abstinensen så fick Mamman svaret – x är narkoman! Snacka om moral. – Dum dogmatism dödar – harm reduction räddar liv.
SBF har nu anmält händelsen till Socialstyrelsen – om X inte får rätt av SoS så är deras föreskrifter inte värda mer än pappret den är tryckt på. Att man är otrevlig eller vara förbannad är inget som har med ens behandling att göra. Det handlar bara om makt, vi ska bli strykrädda hundar och veta vår plats.
SBF uppmanar alla att anmäla allt som inte har med medicin att göra – ring oss på 08-311490 så tar vi hand om anmälan.
Tänk er en diabetiker som kommer till mottagningen och är förbannad, inte äter enligt ordination, kallar personalen för “fula” saker blir sedan av med sitt insulin, får tre månaders spärrtid. När dessa sedan gått får patienten reda på att personalen är på semester och får därför vänta i 3 månader till. hamnar patienten sedan i koma så är det bara pga av patieneten misskött sig inte pga att ha blivit utkastad, det skulle alldrig acepteras men då det gäller oss “knarkar jävlar” Ja då är allt tillåtet i drogfrihets och nolltoleransens namn, i landet Sverige.
Va rädda om er där ute….
Uppdatering: Socialstyrelsen har nu kommit med sitt beslut efter att SBF anmält händelsen. De skriver:
Utifrån utvärderingsrapporten av beroendemedicinska enheten bedömer Socialstyrelsen att verksamheten har väl utarbetade riktlinjer och rutiner för sitt arbetssätt.
Dock kan Socialstyrelsen, av tillgängligt utredningsmaterial, inte finna någon upprättad och kontinuerligt reviderad vårdplan som gällde vid det anmälda vårdtillfället. Enligt 4 kap. Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende är det läkarens ansvar att en vårdplan upprättas för varje patient som ges läkemedelsassisterad behandling. Vårdplanen ska upprättas i samråd med patienten och av vårdplanen ska framgå vilka behandlingsåtgärder och andra särskilda villkor som ska gälla för den läkemedelsassietsterade benhandlingen vid opiatberoende. Vidare anges att det är läkarens snsvar för att vårdplanen fortlöpande följs upp och minst en gång om året omprövas i samråd med patienten.
Socialstyrelsen bedömder att det funnits brister i följsamhet av gällande föreskrifter avseende upprättande av vårdplan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende och verksamheten kan inte undgå att kritiseras för detta. Därutöver bedömer Socialstyrelsen att händelsen visar på vikten av en fast läkarkontakt för att möjliggöra kontinuitet och följsamhet genom att minska antalet inblandade läkare för en mer patientsäker vård. Socialstyrelsen kan dock inte ingripa i vården av en enskild patient och bestämma vilken vård och behandling patienten ska ha.
Sammanfattningsvis finner Socialstyrelsen inte skäl till ytterligare åtgärder med anledning av denna anmälan.