Till minne av Dr. Vincent P. Dole

06 08 15

Dr. Vincent P. Dole, mannen som introducerade underhållsbehandling med Metadon avled den 2 augusti 2006. Han blev 93 år gammal. Den stora betydelse Vincent Dole’s & Marie Nyswanders arbete haft för opiatberoende människor och deras anhöriga världen över är inte mätbar. De människor vars liv det räddat kan räknas i många tusen. Professor Hirsch säger att Dole aldrig upphörde att förvånas över att Metadonbehandlingen fortfor att vara en så het politisk fråga. "Jag tror att detta förbryllade honom eftersom han själv såg det som en självklarhet att alltid försöka hjälpa människor i nöd”, säger Hirsch.

Vincent P. Dole föddes i Chicago in 1913 och efter examen från Stanford och Harvard började han arbeta vid Rockefellerinstitutet för Medicinsk forskning 1941. Under andra världskriget tjänstgjorde han som örlogskapten vid flottans medicinska forskningsenhet vid Rockefeller.

Dole specialiserade sig på metaboliska sjukdomar (som har med ämnes-omsättningen att göra). När han i början av 1960-talet arbetade med studier av fetma vid Rockefellerinstitutet slogs han av likheten mellan hans feta patienters begär efter mat och narkomaners narkotikabegär och han antog att begären kunde ha en metabolisk, biokemisk orsak.
1964 inbjöd han Marie Nyswander (som senare blev hans andra hustru), läkare och psykoanalytisk terapeut som tidigare behandlat heroinister med psykoterapi, att medverka i en studie av hur morfin bryts ned i människokroppen. Efter studiens slut skulle patienterna, två manliga narkomaner, avgiftas med Metadon.

Under tiden som studien pågick fick patienterna fri tillgång till morfin och Dole-Nyswander noterade att de snabbt ökade sina doser och snart blev så passiverade att det enda de ville göra i princip var att se på teve och vänta på nästa injektion. När patienterna efter studiens slut skulle avgiftas med Metadon ville Dole och Nyswander ta tillfället i akt att även studera Metadonets ned-brytning, och patienterna ställdes därför in på en relativt hög, långvarig dos. Forskarna kunde nu med tilltagande förvåning konstatera att deras patienter snart blev mer aktiva och förklarade sig villiga att försöka förändra sin situation. Bägge patienterna började studera men fortsatte att ta sina dagliga Metadondoser.

Försöket utvidgades nu så att det kom att omfatta 22 heroinister, och hösten 1965 kunde Dole och Nyswander publicera en första rapport, i vilken de kunde redovisa uppseendeväckande resultat. Behandlingen med metadon hade lett till att narkotikabegäret i stort sett hade upphört hos merparten av patienterna. Dessa kunde till och med träffa missbrukande vänner och se dem injicera Heroin utan några större problem. Dole och Nyswander hade därmed lyckats upprepa de lysande terapeutiska resultat de tidigare hade uppnått i en liten, kontrollerad forskningsmiljö vid Rockefellerinstitutet i större skala och detta mottogs med stor entusiasm av amerikanska myndigheter. Metadonkliniker inrättades nu i hela USA och Dole’s och Nyswanders upptäckter blev också den tändande gnistan för hundratals Metadonprogram världen över.

Dr. Dole lyckades under 1970-talet övertyga kriminalvårdsmyndigheterna i New York City (under dåvarande polischefen Ben Malcolm) att avgiftning av Heroin-beroende interner vid statsfängelset på Rikers Island var nödvändig för att rädda de opiatberoende internernas liv och minska deras lidande. Anstalten hade vid den här tiden upplevt en självmordsvåg som kunde tillskrivas svåra abstinens-symptom i samband med opiatbruk. Dessa avgiftningsprogram finns fortfarande kvar, och de har fått stå som modell för liknande program i många andra länder.

För sin bedrift att utveckla metadonbehandlingen fick dr. Dole 1988 Laskerpriset, efter Nobelpriset den mest hedrande utmärkelse man kan få i den medicinska världen. Dr. Marie Nyswander blev några år efter sin bortgång 1986 hedrad i Tyskland där en gata uppkallades efter henne i Hamburg. I Tyskland hade man då på mindre än tio år gått från en mycket restriktiv hållning till Metadon till att bygga upp program med sammanlagt 60.000 patienter.

Jules Hirsch, professor emeritus vid Rockefeller som arbetade med Dole i nära 50 år, menar att Dole’s forskning utmynnade i ett tänkande enligt vilket drog-beroende bör betraktas som ett medicinskt i stället för ett moraliskt problem. Metadonets beroendeskapande egenskaper har gjort behandlingen kontroversiell, och den är än idag föremål för debatt. Så sent som 1998 hotade New Yorks borgmästare Rudolph Giuliani att stänga alla stadsfinansierade Metadonunderhålls-program i staden med hänvisning till sin privata åsikt att patienterna skulle klara sig bättre i drogfri behandling.

I Sverige startades det första Metadonunderhållsprogrammet redan hösten 1966 på Ulleråkers sjukhus i Uppsala av dr. Lars Magnus Gunne, som då var forskare i psykiatri. Gunne hade 1965 rest till New York för att som gästforskare vid Rockefelleruniversitetet ägna sig åt psykofarmakologisk forskning och lära sig analysmetoden gaskromatografi.
Vid Rockefelleruniversitetet lärde Gunne känna dr. Dole, som uppmanade honom: ”Du som är psykiater borde väl gå ned på kliniken och titta på våra Metadon-patienter.”
Det blev startskottet för Ulleråkerprogrammet som nu är Europas äldsta stadigvarande Metadonprogram.

Lars Magnus Gunne har sedan blivit professor och i oktober 2003 blev han den förste mottagaren av Svenska Brukarföreningens ”Brukarvänspris” som årligen tilldelas en person eller organisation som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att förbättra situationen för de människor som utgör Svenska Brukarföreningens medlemskollektiv.

I Sverige har Metadonbehandlingen i flera decennier varit en av de mest om-debatterade frågorna i den svenska narkotikadebatten. Professor Hirsch säger att Dole aldrig upphörde att förvånas över att Metadonbehandlingen fortfor att vara en så het politisk fråga. "Jag tror att detta förbryllade honom eftersom han själv såg det som en självklarhet att alltid försöka hjälpa människor i nöd”, säger Hirsch.

Håkan Wallén
På uppdrag av Svenska Brukarföreningens styrelse

Källor:
Vincent P. Dole & Marie Nyswander, 1965. “A Medical Treatment for Diacetylmorphine (Heroin) Addiction”, i Journal of the American Medical Association 193(8):646-50.
Time Magazine, September 1965.
Björn Johnson, 2002 och 2005, ”Fakta om metadon och metadonbehandling”, i Oberoende nr 3/2002 och ”Metadon på liv och död”, Studentlitteratur 2005.
International Center for Advancement of Addiction Treatment.
Fox News Website