Till minne av Carsten Engström

Konstnären Carsten Engström, Stockholm, har avlidit 62 år gammal. Han närmaste är hustrun Elisabeth, dottern Madelaine och sonen Per. Carsten föddes i Timrå 1941.

Under uppväxttiden i tonåren spelade han revyer och medverkade i olika teateruppsättningar på Vivansborg i Timrå och på Sundsvallsteatern.

Vid 18 års ålder flyttade Carsten till Stockholm. En tid arbetade han som smörgåsnisse på anrika viskrogen Gyldene Freden för att kunna finansiera teaterlektioner hos Adolf Jahr!

Vilken scen Carsten än ställde sig på, verkliga livets eller teaterns, uppträdde han med timing och stor auktoritet. Under årens lopp hade teaterälskare förmånen att se Carsten i en rad småroller på privatteatrarna. Han medverkade också i flera filmer av Roy Andersson.

Det megapolitiska året 1968 slutade Carsten med teater vars innehåll han tyckte blev alltför politiskt enkelriktat, och det var vid denna tidpunkt som han startade sin konstnärsbana.

Att måla kan vara ett ensamt gebit. Carsten som var en social person av stora mått hade stort utbyte med vännerna på restaurang Victoria i Kungsträdgården som var ett hem för Stockholms kreativa nöjesprofiler. Carsten var med sin humor, värme och magnetiska utstrålning en tongivande medlem.

Författaren Carina Rydberg tog starkt intryck av Carstens person. I hennes roman ”Den högsta kasten” (där hon dissekerar många av huvudstadens intellektuella kroggarde) tillägnas han ett eget kapitel och nämns uteslutande i positiva ordalag!

Carsten hade stil. I en tid när alla ”klädde ner sig”, bar gentlemannen och eleganten sin skräddade rock, hatt och den brinnande röda halsduken med osviklig elegans! Han var en ”old fashion man”! I andra sammanhang var dock Carsten oerhört framsynt. Bland annat arrangerade han en av Stockholms första konsthappenings på restaurang Victoria. Händelsen rönte stor uppskattning och blev mycket uppmärksammad av publik och media.

Andra utställningar kom i rask takt, här kan nämnas utställningar på Art Club, Pro Art, Galleri Eken, Medborgarhuset i Sundsvall, Galleri Bellman tillsammans med Ardy Struwer, Siri Derkert och Yngve Gamlin.

Carstens konst är lätt att ta till sig, lekfullt naivistisk, ofta med en ironisk knorr. En tavla som visar prov på just detta är ”Prästen” på restaurang Victoria. Han var också en härlig kolorist. Kar de Mumma skrev att ”när Carsten Engström målar, så är det som hela himlen håller andan tills den blir alldeles blå! Carsten, som var produktiv in i det sista specialiserade sig på senare år genom att måla katter. Han hade tre ljuvliga perser!

Carsten var en komplex person. Artisten, konstnären, kroggästen och humoristen var också en människa med existentiella tvivel. Han var intresserad av teologi och blev med tiden anhängare av Emanuel Swedenborgs teorier om reinkarnationsläran.
Starkast avtryck sätter Stockholms kanske siste gentleman hos vännerna. Han hade ett otroligt bett i replikerna och kunde vara dräpande i sina formuleringar, men hans människokärlek var inte att ta miste på.

Hans hem stod öppet för alla, de med talang och vitterhet men också för de som behövde tröst, uppmuntran och till och med en säng att sova i.

I Carstens sällskap omfamnades man av hans värme. Han var oerhört stimulerande; det var som hans espri smittade av sig! Han ägde fingertoppskänsla för unga begåvningar och en skarp psykologisk med blick för människor och deras behov av bekräftelse.

Carsten var en gentleman, en vän och en äkta konstnärssjäl som nu har lämnat oss. Vi saknar honom djupt.

Av Ewa Lindberg