Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism

I oktober uppdaterade Socialstyrelsen sina nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism.¹ Under remissperioden, som löper till 20 januari 2023, kan man lämna synpunkter på dessa riktlinjer genom en anonym enkät. Brukarföreningen Stockholm kommer inkomma med mer omfattande skriftliga synpunkter på de delar av riktlinjerna som är särskilt relevanta för personer som använder narkotika. Vi redogör här för några av de delar som vi har synpunkter på.

Socialstyrelsen uppmärksammar på vikten av att även personer “med alkohol- eller narkotikaproblem får tillgång till adhd-läkemedelsbehandling efter behov och efter en individuell bedömning” samt på att regionerna inte rutinmässigt får kräva drogtester inför behandling med centralstimulerande läkemedel. Sådana prover, som bara får tas “om det är nödvändigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv”, kräver “en individuell bedömning och ett informerat samtycke”.² Socialstyrelsen hänvisar till att JO har kritiserat tre regioner för sådana rutinmässiga tester.³ Socialstyrelsen uppmärksammar på att de regioner som idag sysslar med rutinmässig drogtestning kan frigöra tid “när de slutar med sådana otillåtna generella kontroller.”⁴

Behandling med adhd-läkemedel behöver vara individuellt anpassad. För patienter med “substansbrukssyndrom” ska behandling även erbjudas för det.⁵

Neuropsykiatriska utredningar bör anpassas till individens behov. Vissa delar av en utredning kan “som regel alltid utföras” men vissa delar kan medföra ett behov av drogfrihet.⁶ Även i den frågan ska en individuell bedömning göras och krav på drogfrihet ska baseras på “beroende på individuella förutsättningar och typ av beroende”. Något generellt krav på absolut drogfrihet kan inte anses vara i linje med Socialstyrelsens riktlinjer.

Inför frigivning från anstalt rekommenderar Socialstyrelsen att kontakt med öppenvårdspsykiatrin, socialtjänsten eller beroendevården ska etableras.⁷ En sådan kontakt minskar risken för återfall i bruk eller brottslighet, och ökar förutsättningarna för ett fungerande liv efter frigivning. Socialstyrelsen uppmärksammar på att en fjärdedel av alla i kriminalvården uppskattas ha adhd.

Brukarföreningen Stockholm ser positivt på att det tydliggörs att bruk av narkotika varken hindrar behandling av adhd, eller fullständigt hindrar en neuropsykiatrisk utredning. Vi hade dock önskat att dessa delar av Socialstyrelsens riktlinjer utvecklades och tydliggjordes. Det finns en risk att vårdgivare fortsätter neka utredning och behandling till de som brukar narkotika, samt att de fortsatt kräver drogtester, och enbart gör ytliga förändringar i hur de formulerar sina bedömningar, så att dessa ser ut att vara individuellt anpassade. Vi ser mycket positivt på att det tydliggörs att rutinmässiga drogtester inför och under behandling är otillåtna. Vi ser positivt på att man uppmärksammar behovet av tidigt etablerade kontakter med öppenvård, socialtjänst och/eller beroendevård, inför frigivning från anstalt.

Jennie Gejel
Ordförande
Brukarföreningen Stockholm

Samtliga dokument finns på Socialstyrelsens hemsida. De finns även i en kortfattad version.
Se sida 40 i huvudrapporten.
Se JO:s beslut den 4 juni 2020, dnr 2050-2018, 4579-2018 och 34-2019.
Se sida 43 i huvudrapporten.
Se sida 666 i Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag.
Se sida 9 i Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag.
Se sida 75 ff. i Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag.

Datum: 2022-11-23

Uppdaterad: 2022-11-23