Fråga: Hur är er sekretess?
Svar: Vi har strikt sekretess och allt du säger stannar mellan din kontaktperson här på föreningen och dig själv. Alla anställda och volontärter har skrivit på ett sekretessavtal innan de började jobba hos oss.
Fråga: Om jag är motiverad att ta emot hjälp på en gång, är det en kö till behandling idag?
Svar: Det varierar från region till region och vilket specifikt behandlingsprogram det gäller, men idag finns också en möjlighet till egenremiss där man själv hör av sig för hjälp. Det finns också vårdval i vissa regioner, som möjliggör att man kan söka till vilken mottagning som helst.
Fråga: Kan jag få hepatit C behandling hos er även fast jag inte är skriven i Stockholm?
Svar: Ja, det kan du få.
Fråga: Jag har läst min journal och hittat felaktigheter som jag vill korrigera. Hur gör jag?
Svar: Vänd dig till vårdgivaren som skrev felaktigheten med en begäran om rättelse. Om du inte kommer överens med vårdgivaren om rättelse kan du begära notering i journalen, om att du som patient anser att det finns oriktiga eller missvisande uppgifter i din journal.
Fråga: Hur lång tid tar det innan jag kan få min hepatit C behandling?
Svar: Det brukar ta två veckor från att du träffar sjuksystrarna till att du har din medicin.
Fråga: Jag dricker alkohol och använder narkotika. Kan jag få hepatit C behandling ändå?
Svar: Ja, du kan få behandling ändå. Det viktigaste med medicineringen är att du kommer ihåg att ta tabletterna varje dag.
Fråga: Jag är bostadslös och är rädd att jag tappar bort min hepatit C medicin. Vad gör jag?
Svar: Du kan förvara din medicin hos oss och komma och hämta de utifrån ditt önskemål.
Fråga: Måste jag registrera mig innan jag hämtar nya verktyg hos er?
Svar: Vi registrerar ingen som hämtar verktyg. Är det första gången du är här brukar vi fråga om du vill bli medlem i brukarföreningen.
Fråga: Jag har inte möjlighet att komma till er och hämta verktyg. Kan ni skicka det till mig?
Svar: Ja, det kan vi göra.
Fråga: Kostar det något att vara medlem hos er?
Svar: Nej, det är kostnadsfritt.
Fråga: Jag behöver naloxon. Kan jag få det från er?
Svar: Vi har naloxon ibland och då delar vi ut det till dem som efterfrågar. Bor du inte i Stockholm och har möjlighet att komma hit och hämta så kan vi skicka naloxonet till dig.
Fråga: Har ni tester för fentanyl hos er?
Svar: Ja, det har vi. Läs mer här.
Fråga: Kan man vara skriven hos er?
Svar: Du kan ha din post adresserat till brukarföreningen men du kan inte stå skriven här.
Fråga: Har ni hund- eller kattmat som ni delar ut?
Svar: Ja, vi får regelbundet leveranser av hundmat från Scalas hundhjälp. Du är välkommen att hämta det hos oss. Vi får ibland kattmat men inte i samma utsträckning som hundmat. Du får självklart hämta kattmat när vi har.
Fråga: Jag behöver hämta medicin på apoteket men har ingen legitimation. Vad gör jag?
Svar: Så länge det inte handlar om narkotikaklassade preparat så kan vi följa med till apoteket och legitimera dig.
Fråga: Jag vill överklaga ett beslut från socialtjänsten. Kan ni hjälpa mig med det?
Svar: Vi kan hjälpa dig med överklagan. Kom hit så tittar vi på det.
Fråga: Jag har blivit ofrivilligt utskriven från LARO. Vad gör jag?
Svar: Om du tycker beslutet är felaktigt så kan du komma hit så ska vi se hur vi kan gå vidare.
Fråga: Jag ska på ett viktigt möte hos min läkare. Känner mig osäker och vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Hur gör jag för att klara av mötet på bästa sätt?
Svar: Vi kan följa med dig om du vill. Hör av dig innan så att vi får prata ihop oss inför mötet.
Fråga: Jag är hemlös och har ingenstans att ta vägen. Behöver hjälp akut. Vad gör jag?
Svar: I första hand kontakta din sociala handläggare. Du har rätt till tak över huvudet. Du kan även alltid kontakta uppsökarteamet. De kan möta upp dig någonstans och planera något akut för dig. Numret dit är: 08-50825673.
Fråga: Jag är använder narkotika och har fått reda på att jag är gravid. Vad kan jag få för stöd i den här situationen?
Svar: Rosenlund har en mödravård för kvinnor i din situation. Telefonnumret dit är: 08-12345810. Du kan även kontakta Mikahälsa på nummer: 08-50825501.
Fråga: Jag äter höga doser bensodiazepiner. Vill sluta men inte blanda in någon läkare. Hur gör jag?
Svar: Är du uppe i en hög dos och har ätit läkemedlet under en längre tid så är det viktigt att du trappar ner mycket långsamt. Trappar du ner för fort riskerar du allvarliga abstinensbesvär. Låt nedtrappningen ta minst sex månader.
Fråga: Jag är kvinna och bostadslös. Var kan jag vända mig nu i corona-tider.
Svar: Boklara är en dagverksamhet enbart för kvinnor och det är öppet som vanligt. Där kan du få stöd, äta, duscha och tvätta. Öppettiderna är: måndag 8:15-13:00 tisdag: 8:15-13:00 onsdag-söndag 8:15-15:00. Adressen är: Högbergsgatan 51.
Fråga: Hur skaffar jag substitutionsbehandling?
Svar: Har du kontakt med Socialtjänsten så kan det vara enklast att låta dem sköta det. Men det kan också bli problem om din handläggare inte håller med dig. Kom ihåg att du har rätt att byta handläggare då de ska arbeta FÖR dig och inte mot dig. Om du vill byta handläggare, kontaktar du dennes överordnade på socialenheten och begär ett byte.
Du kan också söka underhållsbehandling på egen hand genom att ta kontakt med kliniken själv eller genom en remiss från din hus/allmänläkare. Se Vårdguiden för adresser och kontaktinformation.
Se till att ha dokumentation på ditt opiatberoende. Det betyder bevis på att du använt opiater (heroin eller morfin), tex tagen för ringa narkotikabrott, urinprov av socialtjänsten eller ett blodprov på ett sjukhus.
Fråga: Jag har blivit utskriven/utkastad från mitt behandlingshem, vad ska/kan jag göra nu?
Svar: Behandling på dessa hem sker på basis av 4 kap. 1 § SoL, dvs. kommunens försörjningsstöd (socialbidrag). Den enskilde ansöker om behandling på visst behandlingshem, kommunen beviljar och finansierar.
Ett privat behandlingshem kan besluta om utskrivning och det går inte att överklaga på samma sätt som andra beslut. Anledningen är att det endast är finansieringen som är offentlig och därmed möjlig att överklaga (ex beslutet att inte bevilja bistånd). Omotiverade utskrivningar blir då istället en avtalsrättslig fråga mellan köparen (kommunen) och behandlingshemmet som är beroende av deras avtal.
Det båsta råd vi kan ge är att ta kontakt med socialtjänsten i kommunen för att så fort som möjligt erbjudas ny plats på ett annat behandlingshem.
Fråga: Det behandlingshem jag bodde på kastade ut mig efter ett återfall, nu har hemmet tappat bort mina ägodelar. Vad kan jag göra?
Svar: Det beror på omständigheterna. Behandlingshemmet har åtagit sig ett vårdansvar för ägodelarna (ungefär som när man lämnar in väskan i bagagerummet på ett hotell). De bör därför ersätta. Om man har hemförsäkring har man ett bortaskydd i hemförsäkringen som täcker egendom utanför bostaden (exempelvis i vindsförråd på behandlingshem. Det är dock begränsat till visst belopp beroende på försäkring.
Fråga: Jag har det tufft ekonomiskt och mitt husdjur behöver mat, vart kan jag vända mig?
Svar: Det finns flera organisationer som delar ut gratis hundmat till behövande, bl.a. vi. Brukarföreningen Stockholm kan nås på 08-31 14 90 eller kom bara förbi. En annan bra organisation är Scalas Hundhjälp.
Fråga: Är det olagligt att hantera en hälsofarlig vara (som vissa nätdroger klassas som)?
Svar: Ja, det är olagligt att hantera en hälsofarlig vara (framställa, överlåta/sälja, inneha), däremot är inte att själva bruket är kriminaliserat som för narkotika. Substanser som får den klassningen är främst om tjänstemän tycker att klassningen behöver ske snabbt (kräver inte samma utredning som för narkotikaklassning).
Fråga: Kan en behandlingsklinik vägra lämna ut en dos för att man producerar för lite urin?
Svar: Tyvärr kan de neka doser pga. ofullständiga urinprov, tex att man pissar för lite mängd eller för utvattnat urinprov. Däremot får de inte göra några indragningar i din behandling baserat på urinprov genom stickor. Du måste alltid begära en verifiering av ett positivt prov.
Fråga: Finns det någon lag som säger att man måste vara helt "ren" i tre månader även från subutex (bubrenorfin) för att få ställas in på det?
Svar: Nej det finns ingen sådan regel. I Stockholm behöver man vanligtvis inte ens avgiftas från tex metadon om man ska få metodon eller buprenorfin. Olika mottagningar har olika regler. Finns inga nya bestämmelser som ger mottagningarna fria händer däremot så är Socialstyrelsens föreskrifter väldigt allmänna, och lämnar fältet fritt för tolkning.
Fråga: Vad gäller vid ekonomiskt bistånd? Får Socialtjänsten neka mig ersättning? Hur överklagar jag?
Svar: Sedan den 1:a juni 2016 finns det ett beslut från JO att socialtjänsten aldrig har rätt att villkora utbetalning av ekonomiskt bistånd för försörjning mot att lämna ett negativt urinprov. Ett sådant krav strider nämligen mot skyddet enligt regleringen i 2 kap. 6 § regeringsformen (Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp).
Fråga: Hur går jag tillväga för att få en ’second opinion’?
Svar: Du kan få en second opinion om du fått en allvarlig skada eller en särskillt allvarlig sjukdom. Läs mer på Vårdguiden.
Fråga: Vad gäller för egenremiss?
Svar: Egenremiss innebär att man själv skriver till en speciell vårdgivare för att söka vård. Kallas även för egen vårdbegäran. Din egen vårdbegäran bedöms på samma sätt som en remiss från en läkare. Det är den mottagande enheten som avgör vilken vård du ska få och på vilken nivå. Du kan göra en egen vårdbegäran på två olika sätt antingen via 1177 Vårdguidens e-tjänster eller genom en pappersblankett från ditt landsting eller så skriver du din egen.
Egenremisser kan vara jättebra för oss inom beroendevården. Om ett hemlandsting inte kan tillgodose vårdbehoven, tex om det råder intagningsstopp, står det var och en fritt att söka var man vill i landet på hemlandstingets bekostnad. Det gäller likadant över hela landet. Egenremisser går bra - bara att kontakta mottagningarna, sen är det deras sak att ta ställning. Helst vill dom att man bor tillfälligt i närheten en första tid, tex hos en vän eller på ett vandrarhem. Du kan sen begära att få sköta din medicinhantering på egen hand i din hemstad eller låta en föreståndare eller liknande sköta hanteringen, om du bor tex ett behandlingshem eller liknande.
Solstenen i Skåne är ett exempel på en klinik som tar emot sökande från andra landsting.
Fråga: Kan jag vägra polisen urinprov?
Svar: Kroppsbesiktning (vilket innefattar blod-, hår- och urinprov) får inte göras om den enskilde riskerar framtida ohälsa eller skada (28 kap 12 § 3 stycket rättegångsbalken). Att man inte vill eller har fobi för sprutor är inte skäl nog att inte genomföra provtagnig. Polisen har rätt att kvarhålla dig i 6 timmar om du vägrar att genomföra prov och ytterligare 6 timmar om det finns synnerliga skäl. Om personen fortsätter att vägra att lämna prover så har polisen enligt 10 § 4 p. polislagen i vissa fall rätt att använda våld för att genomföra kroppsbesiktningen.
Fråga: Vad är fritt vårdval?
Svar: Fritt vårdval betyder att det är fritt fram att söka öppenvård i vilket landsting man vill enligt patientlagen.
Patientens fria vårdval gäller inom den offentligt finansierade vården. Med detta avses vårdenheter som drivs av landsting eller privata vårdgivare som har vårdavtal med något landsting. Dina möjligheter att få komma dit du vill beror på den valda vårdgivarens möjligheter att ta emot. Du betalar den patientavgift som gäller där vården ges. Från och med 1 jan 2015 blev det fritt att söka vård även över landstingsgräner.
För slutenvård, det vill säga när man är inlagd på vårdavdelning på sjukhus, gäller att vårdbehovet först ska vara fastställt i hemlandstinget.
Patienten får som huvudregel själv stå för resekostnaderna till det andra landstinget.
Fråga: Hur går jag tillväga om jag vill anmäla något som hänt mig i sjukvården?
Svar: Hos IVO finns en bra guide till hur du klagar på vården.
Fråga: Vad är mina rättigheter mot Kronofogden?
Svar: Man kan ta hjälp av ett konsumentombud hos kommunen när Kronofogden tex envisas med att dra för mycket. All egendom får inte utmätas. Du får behålla saker som anses ingå i ett vanligt hushåll och som har ett rimligt värde, t. ex. kläder, möbler och vardagsporslin. Om du har arbetsredskap som du måste använda för att kunna utföra ditt arbete kan du få behålla dessa. Konsumentombud kan också hjälpa dig att få skuldsanering.
Fråga: Har sjukvården rätt att kolla min kropp efter stickmärken?
Svar: Vi kan inte tänka oss något annat än att en sådan kontroll ska vara frivillig. De är inga poliser. Sen överskrider vissa mottagningar sina befogenheter och villkorar medicinering på sätt som inte är acceptabel. Vi skulle absolut råda personen ifråga att säga till sin kontaktperson att hen inte vill ställa upp på de här kränkande kontrollerna.
Fråga: Kan man få ekonomiskt stöd om man måste resa långa sträckor till sin beroendeklinik?
Svar: Det är fullt möjligt. Kolla med försäkringskassan, kliniken, eller landstinget på din ort vad som gäller.
Fråga: Vad är en Socialkonsulent?
Svar: Socialkonsulent är en yrkestitel. De som arbetar som socialkonsulenter fungerar dels som rådgivare för alla kommuners socialnämnder (socialtjänst), dels som övervakare av socialnämndernas verksamhet genom tillsyn och granskning. Socialkonsulenten kan arbeta för länsstyrelsen.
Fråga: Får man lämna patienter utan sin medicin om hen är för sjuk för att kunna ta sig ut ur hemmet?
Svar: Metadon får endast överlämnas till patient under uppsikt av sjukvårdspersonal på sjukvårdsinrättning enligt 5 kap 1 § SFS 2009:27 Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Om du har fått annan medicin förskrivet som kan hämtas ut på apoteket kan en vän hämta dessa med fullmakt från dig. Du kan skriva ut fullmakt för detta syfte här.
Fråga: Vad är mina rättigheter gentemot Socialtjänsten?
Svar: Du har bl.a. rätt att få byta handläggare. Gå till dennes chef på socialkontoret och be om ett byte och säg att det inte känns bra eller att du litar på hen. De ska göra vad som är bäst för dig och om du inte kan lita på hen, måste du få byta. Hänvisa till socialtjänstlagen.
Om du är missnöjd med Socialtjänsten kan du anmäla fel hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Anser du att du blivit felbehandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan du klaga hos JO.
Fråga: Har personal på ett behandlingshem rätt att söka igenom en dator efter bevis att det kommit in droger på hemmet?
Svar: Bara en åklagare kan besluta om att beslagta personliga ägodelar och husrannsakan. Att gå igenom mejl är ju att likna vid en husrannsakan.
Fråga: Vilken är preskriptionstiden vid narkotikabrott?
Svar: Hur lång preskriptionstiden kommer att vara beror på om brottet klassas som ringa narkotikabrott, narkotikabrott, eller grovt narkotikabrott eftersom straffskalorna mellan dessa olika brott varierar.
Om man inte erhållit del av åtal eller häktats inom dessa olika tider beroende på vilket brott det rör sig om, så är brottet preskriberat vilket innebär att påföljd för brottet inte får utdömas.
De preskriptionstider som anges ska räknas från den dag då brottet begicks.
Fråga: Min klinik säger att p.g.a. sekretessen får jag inte ha med en stödperson på mina möten med dem. Har de rätt?
Svar: Patienten har rätt att ha ett ombud närvarande och det kan vara vem som helst. Kliniken kan inte vägra det med hänvisning till sekretess, då sekretessen ägs av patienten; det är han/hon som avgör om avsteg från den ska göras, t.ex. i fall med ett självvalt ombud.
Det finns situationer då denna rätt kan inskränkas; t.ex. då patienten är så svårt psykiatriskt sjuk att han/hon inte kan avgöra vad som ligger in hans/hennes intresse, eller där hans/hennes tillstånd skulle kunna förvärras av ombudets närvaro. Detta är dock ingenting som går att applicera på den sedvanlige patienten i underhållsbehandling. Denna behandling förutsätter ju en viss funktionsgrad hos dem som behandlas.
Fördelen att ha med sig någon är att en till person är med och lyssnar på vad som sägs och vad som verkligen bestäms, ett vittne helt enkelt som de inte kan avfärda lika lätt.
Fråga: Min klinik säger att det är förbjudet att spela in samtalen jag har med dem. Har de rätt?
Svar: Att spela in samtalen med en liten diktafon är ett bra sätt att dokumentera beslut och uttalanden, speciellt om du inte kan ha med dig någon på ditt möte.
Det är också bra att göra det för din egen del det är en trygghet i att veta att du faktiskt har bevis på vad som sagts i dina samtal.
Det är lagligt att spela in samtal där man själv medverkar, du behöver inte ens tala om det, eftersom patienter äger sin egen sekretess.
Det är däremot olagligt att spela in andra där du själv inte medverkar i samtalen.
Fråga: Hur exakt går jag tillväga om jag vill begära ut mina journaler?
Svar: Du kan göra det muntligt eller skriftigt där vården har utförts. Vårdgivaren ska göra en sekretessprövning av journalerna innan de lämnas ut. Uppgifter som kan vara till men för patientens behandling kan i vissa fall sekrettesbeläggas även mot patienten. Därför kan du oftast inte få journalen direkt i handen utan får den oftast skickad per post. Hänvisa till Patientdatalagen om de vägrar.
Vissa vårdenheter erbjuder även möjligheten att beställa journalkopior direkt från Internet. Pappren skickas då med vanlig post till folkbokföringsadressen.
Det finns också Landstingsarkivet (se din region för postadress) som ska enligt lag förvara alla sjukjournaler som arkiveras.
När du beställer en journal vill Landstingsarkivet ha följande uppgifter:
Namn på patienten (efternamnet vid vårdtillfället)
Personnummer
Vårdinrättning
Årtal för vårdtillfället
Landstinget har rätt att ta betalt för kopior av allmänna handlingar, vilket brukar vara någon krona/papper.
Fråga: Vilka summor gäller för Högkostnadsskyddet?
Svar: Högkostnadsskyddet betyder att du betalar ett maxbelopp i patientavgifter under ett år. När du uppnått maxbeloppet får du ett frikort som ger dig rätt till kostnadsfri vård.
Beloppen det handlar om är:
Detta är lagstadgade regler och gäller i hela Sverige, oavsett landsting, men en region kan besluta om ett lägre belopp än 1 150 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen.
Fråga om du betalar för besöket eller medicinen med tanke på de olika kostnadsnivåerna.
Självklart gäller det också dem som går dagligen och dricker/hämtar sin dos på en beroendemottagning. Be om att få ett högkostnadskort och se till att få det stämplat varje gång du hämtar din medicin, eftersom sjukvården har seperata system. Spara högkostnadskortet eller dina kvitton även sedan du fått frikortet. Då är det enkelt att få ett nytt om du tappar bort frikortet.
Högkostnadsskyddet täcker inte kostnad för ett uteblivet besök, intyg, sjukhusinläggning, eller om du begär ut en journalkopia.
Apoteken ska också erbjuda avbetalningsplaner, men det kan skilja sig åt från apotek till apotek och ort till ort om man får godkänd kredit vid betalningsanmärkningar och låg inkomstnivå. En kreditprövning görs nästan alltid.
Fråga: Jag har substitutionsbehandling och ska resa utomlands. Vad är det som gäller?
Svar: Det finns inga föreskrifter om detta från Socialstyrelsen, varken i de nya eller de kommande riktlinjerna. Det betyder att din behandlare har inte rätt att neka dig att varken resa eller skriva ut doser så det räcker för din resa.
För resor upp till 30 dagar inom Schengen (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) räcker det att ha med ett s.k. Schengenintyg som ditt apotek skriver under. Du kan ladda ner ett sådant från Läkemedelsverket här.
Internationellt sett skiljer sig reglerna mellan olika länder och läkemedel, vilket gör att du alltid bör kolla med dess ambassad i Sverige för det land du tänker resa in i.
Generellt kan man säga att du kommer behöva ett läkarintyg från din klinik såväl som det aktuella receptet i pappersform för internationella resor. Behåll alla apoteksetiketter på burkar och förpackning. Läkarintyget bör innehålla resans längd, det internationella namnet på den aktiva substansen och antal dagliga doser.
30 dygnsdoser gäller oftast här med. Sedan anses man ha kunnat erhållit ett nytt recept i det land man planerar att stanna längre i. Anledningen till att det står dygnsdoser är att läkaren själv bestämmer de aktuella doserna av ett visst preparat.
Andra regler kam komplicera inresa i vissa länder, tex kräver en del länder ett importintyg för narkotikaklassade läkemedel.
Fråga: Hur får jag till stånd en ADHD-utredning?
Svar: Som vuxen kan man vända sig till en vårdcentral eller till en psykiatrisk vuxenmottagning för att få kontakt med en läkare eller psykolog. Vilken del av vården som gör utredningen kan också variera, men många gånger är det en psykiatrisk mottagning.
Har man en beroendebakgrund kan det vara svårt att få en utredning godkänd och man riskerar att hamna mellan stolarna. Vi vet att många som har ett beroende har användning av ADHD-läkemedel, men det är inte alltid det lättast och ofta måste man bevisa genom urinprov att man inte använder några slags droger under utredningen och vid medicinering.
Fråga: Hur kan jag möjliggöra ett byte från Suboxone till något annat?
Svar: Suboxone är förstavalet för många när man sätts in på substitutionsbehandling, men det är också många som mår dåligt av det och vill byta, men inte vet hur.
Först är det viktigt att konstatera att man har ingen rättighet att få ett visst sorts läkemedel. Det är en medicinsk fråga och bestäms av din läkare i samråd med dig. Däremot vad man kan göra är att dokumentera de biverkningar och reaktioner man får och se till att de journalförs och be att få träffa läkaren för att diskutera sina bekymmer.
Man ska också kräva att läkaren rapporterar till biverkningsregistret.
Du bör också först avgöra om det är Suboxonet som ligger bakom dina problem genom att eliminera andra orsaker, tex sjukdom.
Om det är buprenorfin du vill byta till behöver du vara överkänslig mot naloxonet i läkemedlet. Tex kan du vara allergisk, så gå och kolla om det är orsaken.
Är det metadon du vill byta till så behöver du bevisa att buprenorfinet inte är tillräckligt för att motverka din abstinens och drogsug.
Fråga: Jag ska till Sverige på semester. Går det att få substitutionsbehandling när jag är här?
Svar: Vad du måste göra är att kontakta närmaste klinik där du/ni kommer att bo och ordna med dem i förväg. Dvs skicka läkarintyg mm så ska det inte vara några problem.
Kostnaden är inte mer än för alla andra läkemedel. Kolla samtidigt om Högkostnadsskyddet gäller för er/dig så håller ni/du kostnaderna nere.
På 1177.se finns det ännu mer information om olika kliniker.
Fråga: Vad har jag för rättigheter när de gäller adhd-medicinering och får mottagningar ta bort tex Ritalin utan nedtrappning?
Svar: Många mottagningar har som rutin att sätta ut metylfenidat vid återfall/positiva urinprover. Behandling mot ADHD syftar till en funktionshöjning och är inte på samma sätt en "livsräddande" medicin som metadon/buprenorfin. Dessutom utvecklar man inte någon nämnvärd abstinens i och med att man sätter ut metylfenidat. Nedtrappning brukar därför ej erbjudas. Allt enligt en läkare vi pratat med.
Fråga: Vad anser ni om roten Ibogaine?
Svar: Det är en metod som vi inte förespråkar eller rekommenderar då den är väldigt oförutsägbar och ger kraftiga hallucinationer. Folk har dött när de ätit den och om den verkligen fungerade så skulle läkemedelsbolagen ha tagit fram något läkemedel baserat på roten.
Fråga: Vad kan man använda som smärtlindring om man har substitutionsbehandling med metadon?
Svar: Ett bra tips enligt läkare vi pratat med är att använda 1 Ipren + 1 Alvedon tillsammans. Det ger en bra effekt snabbt. Men du bör alltid prata med din läkare först.
Fråga: Jag undrar om ni vet vilka sekretessregler som gäller på sprutbytet för en kvinna som är gravid och vill ha sprutor?
Svar: Ja, tekniskt så har de möjligheten att bryta sekretessen enligt lag. I Stockholm LVM-anmäler man inte alla gravida som kommer. De knyter i stället upp personen gentemot deras barnmorska och Rosenlunds Specialistmödravård. De delar också ut sprutor. Om de upplever att det inte går att få någon form av allians med personen/patienten så kan de se dem nödgade att uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Deras erfarenhet är att dem har lyckats bra med att knyta upp gravida på frivillig basis.
När det gäller vård av minderåriga barn så har de en skyldighet att anmäla det till socialtjänsten enligt lag om det finns misstanke om att ett barn far illa. I praktiken betyder det att de måste göra en anmälan om man har vårdnad om minderåriga barn eftersom de omöjligt kan göra en helhetsbedömning huruvida barn far illa eller ej - det är Socialtjänstens jobb.
Efter en eventuell anmälan så tar Socialtjänsten kontakt med berörd person för att efterhöra hur den aktuella situationen ser ut. Socialtjänstens roll är att stötta personer som har behov av hjälp och inte att omhändertaga barn även om det händer och att personen ifråga som blir anmäld upplever det som en obehaglig möjlig konsekvens.
Fråga: Hur ska jag göra för att återfå mitt körkort efter en dom för narkotikabrott och/eller efter jag börjat med substitutionsbehandling?
Svar: Att återfå sitt körkort kan vara svårt om man har fällts för narkotikabrott och är med i substitutionsbehandling. Vad vi också vet är att det kan vara väldigt olika hur Transportstyrelsen hanterar dessa fall. Att det kan krävas dyra tester och att man kan få hålla på och ligga på själv för att få något att hända.
Fråga: Vet ni om några labb som utför analyser (renhet, innehåll, etc) av droger tillgängligt för privatpersoner?
Svar: Vi vet inte om några sådana labb i Sverige. NFC som används av polisen, men de är inte tillgängligt för privatpersoner. Utomlands finns det dock fler alternativ. EROWID har även en tjänst där man kan skicka in sina piller för att testas anonymt och Club Health Sweden kommer att lansera en liknande tjänst. Det finns också egna tester man kan göra hemma och går att beställa över nätet, tex EZ TEST.
Se också vårt eget varningssystem för viktig droginformation kallat Drogvarningar.
Fråga: Jag har blivit inställd på metadon (tidigare buprenorfin) men har ändå svåra abstinenssymtom. Vad kan jag göra?
Svar: Tyvärr finns det inte så mycket man kan göra annat än att få dem att förstå hur du mår. I Stockholm höjer man ofta doserna till 70-80 med små justeringar som görs allt eftersom vid abstinens. Men på mindre klinker där kompetensen är mindre är det inte ovanligt att höjningar sker plågsamt långsamt.
