Narkomanvården styrs mer av moral än fakta

Dagens Nyheter 05 10 13
”Kunskaperna finns men attityden till Metadon och Subutex är fortfarande negativ”.


Programmet Uppdrag granskning 27 september visar på avarter inom svenska narkomanvården. 100 tals personer har dött i onödan, kunskaperna finns men attityden till Metadon och Subutex är fortfarande negativ. Behandlingsformen regleras mer av ett politiskt spel som bedrivs av partier, organisationer och intressen mer styrda av moraliska värderingar än tillgänglig forskning.


Jag har nu varit drogfri i fyra år, men är fortfarande knuten till narkomanvården där jag har substitutionsbehandling med läkemedlet Subutex. Drogfriheten har lett till en fungerande familjesituation. Jag är numera en reagerande, tänkande, kännande, arbetande medborgare.


Men de missförhållanden jag fortfarande möter och ser inom narkomanvården upprör mig! Jag förvånas över hur många frågor rörande narkomanvård som görs om till politiska frågor.


Jag reagerar över Socialstyrelsens riktlinjer över spärrtiderna inom Metadon- och Subutexbehandlingen. Här har politiseringen tagit sig uttryck genom att frågan blivit omgjord från en ren hälsofråga till att ses som en intressefråga. Då får inte sanning och fakta råda. Var är de vetenskapliga grunderna?


Spärrtider innebär att en patient som av någon anledning blir utskriven från någon av de kliniker som bedriver substitutionsbehandling med Metadon eller Subutex, exempelvis vid Maria Beroendecentrum, inte får börja behandlingen igen förrän det gått sex månader.


Det finns inga vetenskapliga grunder för att spärrtider förbättrar hälsoaspekterna för opiatmissbrukare. Det är snarare en kompromiss för att göra olika intresseorganisationer samt andra politiska tyckare inom narkomanvårdsfrågan till lags. Som spärrtiderna ser ut i dag är det en tydlig balansgång r mellan dessa intressegruppers olika ståndpunkter.


För de personer som hamnar utanför substitutionsbehandlingen i sex månader skulle det förvärra deras situation avsevärt. Risken för återfall skulle lura bakom knuten. Deras just påbörjade, många gånger sköra vandring mot en drogfri tillvaro skulle riskeras.
De skulle förlora det de under många år kämpat för. Det skulle vara ett misslyckande också för deras anhöriga samt för narkomanvården.


I andra missbruksgrupper, exempelvis hos alkoholister och amfetaminberoende, ses det som något bra om denne snabbt tar sig tillbaka till sin behandling efter till exempel återfall. Ju snabbare desto bättre, resonerar man.


Den spärrtid som Socialstyrelsen infört från årsskiftet innebär ett halvårs straff för den enskilde! Risken för återfall är 100%, och i värsta fall en för tidig död.


Kajsa Ehrenkrona medlem i Svenska Brukarföreningen