LVU

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20.

Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende. För att ett tvångsomhändertagande på grund av eget beteende krävs bevis på missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat “socialt nedbrytande beteende”.

Om vården kan genomföras frivilligt genom SoL tillämpas inte LVU.

De brister som föreligger i barnets hemmiljö ska vara av allvarlig art innan ett ingripande får göras enligt eftersom ungas hälsa eller utveckling annars riskeras skadas p.g.a att detta ofta är traumatiskt för barnen.

Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. I brådskande fall får den unge omhändertas omedelbart efter beslut av socialnämndens ordförande.

Vård enligt LVU innefattar bland annat placering på hem för vård eller boende (HVB-hem), särskilda ungdomshem eller familjehem. Placering på sjukhus eller (främst i slutet av vårdtiden) i det egna hemmet förekommer också.

Ett paragraf 12-hem, eller särskilda behandlingshem, är tillfälliga boenden för ungdomar med psykiska missbruk och/eller kriminalitet, som behöver stå under särskild uppsyn. Av sociala skäl ligger dessa boenden ofta långt från ungdomarnas hemorter. Beslut om placering på ett paragraf 12-hem tas av kommunens socialnämnd eller enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.