Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV)

Lag om rättspsykiatrisk vård är en svensk lag som berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott men på grund av allvarlig psykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Även någon som är  är anhållen, intagen eller ska utredas kan vårdas under LRV.

En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna. Vården får pågå högst fyra månader. Om chefsöverläkaren bedömer att vården måste fortsätta ska ansökan göras hos länsrätten. Vårdtiden kan då förlängas med högst sex månader, efter sex månader kan man ansöka om ny förlängning. Patienten kan överklaga beslutet av chefsöverläkaren till länsrätten.

Målet med rättspsykiatrisk vård är att patienten ska rehabiliteras och att patientens psykiska hälsa ska förbättras. Lagen innehåller föreskrifter som innefattar tvång och frihetsberövande i andra fall än de som avses i lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsåtgärder får användas vid denna typ av vård men endast om de står i proportion till syftet med åtgärden. Om mindre tillgripliga åtgärder är tillräckliga så ska de användas.

Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i brottsbalken. Personer som får ges rättspsykiatrisk vård och som lagen gäller för ska:

  • lida av en allvarlig psykisk störning
  • med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt, ha behov av psykiatrisk vård som också kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning.
  • motsätta sig sådan vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd inte anses kunna fatta beslut kring detta.

Rättpsykiatrisk vård kan endast ske inom landstinget och inskränkningar för patienten, utifrån ordnings- eller säkerhetsfrågor, får ske om kriminalvården godkänner detta. Inskränkningar kan vara att skicka eller ta emot brev, få besök, eller prata i telefon.

Chefsöverläkaren ska så snart patientens tillstånd tillåter genom individuell och anpassad information upplysa patienten om dennes rätt till stödperson. Dock gäller rätten att för stödpersonen besöka patienten bara i den mån det inte stöter på hinder på grund av bestämmelser, behandling av häktade och anhållna p.g.a. inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök.

När rättspsykiatrisk vård har påbörjats respektive avslutats ska genast chefsöverläkaren underrätta patientnämdsverksamheten.

Chefsöverläkaren är skyldig att lämna ut uppgifter till kriminalvården om en patient som efter den rättspsykiatriska vården ska till häkte eller anstalt om uppgiften behövs inom kriminalvården.

En patient ska så snart dennes tillstånd tillåter upplysas av chefsöverläkaren om sin rätt att överklaga vissa beslut, ansöka om att vården ska upphöra, ansöka om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, anlita ombud eller biträde, få ett offentligt biträde. Denna lag ska finnas väl synlig för patienterna på respektive sjukvårdsinrättning eller undersökningsenhet.