Fallbeskrivning: Vad är en metadonkille?

Nils har deltagit i Subutexprogrammet på en beroendemottagning i ca: 1,5 år.

Han har skött sin behandling klanderfritt. Dessförinnan använde han ibland Subutex illegalt i ungefär 2 år.

Efter ungefär ett år så tog Nils upp att han ville byta medicin från Subutex till Metadon. Detta skedde vid ett möte med Nils kontaktperson som ej är läkare utan sjuksköterska.

Nils tyckte inte att han mådde särskilt bra på Subutex utan funderade på att byta till Metadon. Sjuksköterskan svarade då att hon inte trodde att det skulle kunna vara möjligt att genomföra.

På frågan om varför så svarade hon att Nils inte är en ”Metadonkille”. Nils undrade då vad en ”metadonkille” är för något och sköterskan svarade då att det är en person som tar återfall hela tiden. Och att Nils gärna fick ansöka men att hon kunde säga på en gång att läkaren inte skulle godkänna detta.

Således så blir Nils straffad för att han inte tagit återfall under sin tid i underhållsbehandling.

Efter samtalet kände Nils att det inte var någon idé att ens söka om byte av preparat.

Skall en sjuksköterska verkligen uttala sig på det viset?

Sjuksköterskan rekommenderade istället Nils att börja äta antidepressiv medicin, vilket hon trodde skulle göra att Nils mådde bättre.

Har man inte rätt till en objektiv bedömning av en sådan önskan?

Och om inte en kontaktperson ens är villig att stödja en sådan önskan, vem skall då kunna hjälpa Nils?