Rosenlunds beroendemottagning torsdag den 9 februari 2017.

?Jag gör i ordning ostsmörgåsar, plockar ihop fikapåsen och åker iväg mot Söder. Det är soligt och lite småkyligt ute. När jag först kommer fram till Rosenlund är det tomt i väntrummet. Jag kokar kaffe och dukar fram det jag har med mig. Rätt snart kommer det in några personer, de tar fika och slår sig sedan ner.

Vi småsnackar lite om allt möjligt. En person berättar om sitt besök på Pelarbacken, att hennes värden är dåliga. En kille säger att han har svårt att känna skillnad på drogsug och hunger. Han berättar också att han brukar kunna hålla sig drogfri en månad men att han sedan tar ett återfall, typ en dag. Sedan fortsätter det sådär.

?Jag gör i ordning ostsmörgåsar, plockar ihop fikapåsen och åker iväg mot Söder. Det är soligt och lite småkyligt ute. När jag först kommer fram till Rosenlund är det tomt i väntrummet. Jag kokar kaffe och dukar fram det jag har med mig. Rätt snart kommer det in några personer, de tar fika och slår sig sedan ner.

Vi småsnackar lite om allt möjligt. En person berättar om sitt besök på Pelarbacken, att hennes värden är dåliga. En kille säger att han har svårt att känna skillnad på drogsug och hunger. Han berättar också att han brukar kunna hålla sig drogfri en månad men att han sedan tar ett återfall, typ en dag. Sedan fortsätter det sådär.

De frågar mig lite om Brukarföreningen, vad vi gör och så vidare. Jag berättar kortfattat om oss och vad vi gör. En person säger att han är intresserad av att börja göra något på dagarna, få en meningsfull sysselsättning. Jag säger att han är välkommen någon måndag då vi personalmöte, ifall att han är intresserad av att börja hjälpa till hos oss.

Det kommer in några fler i rummet. Jag kokar mer kaffe. Fikat har en rykande åtgång.Vi diskuterar droger och dragningskraften till dessa., beroendet. Hur starkt suget kan vara och hur svårt det är att låta bli om man en gång fastnat. Viljan finns där men ändå. Men jag vet också att viljan och motivationen kan ta oss långt. 

En tjej berättar att hon är uppvuxen i en mindre stad men att hon hittade kärleken och därför flyttade till Stockholm. Där kom även drogerna in i bilden.

En kille säger att han har en ADHD-diagnos men inte gjort någon utredning. Han tror att han är felmedicinerad. En annan person berättar om när han låg inne på avgiftning och var på väg att få ett epilepsianfall men inte fick något benzo.

De festa har gått och jag blir ensam i rummet en stund. Så kommer en person, tar en kopp kaffe och sätter sig. Han berättar att han haft metadon i tio år. Att han ibland tagit återfall men nu var det länge sedan. Han har en dos på femtio mg och tycker att det funkar bra.

Fikat är nu slut och det är dags för mig att gå vidare. Jag berättar att jag inte kommer nästa torsdag eftersom jag då har en tid på sjukhuset. Jag plockar undan efter mig,åker hissen ner och lämnar Rosenund för denna gång.

Skrivet av Linn Nystedt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.