Rosenlunds beroendemottagning torsdag den 20 oktober.

Höstmorgonen liknar en tavla med lysande färger. Den vackra och vemodiga hösten är här på riktigt.

Efter en färd med såväl buss, tvärbana och tunnelbana är jag slutligen framme vid Rosenlunds sjukhus. Åker hissen upp och ringer på. Personalen öppnar åt mig så att jag kan plocka fram fikat och koka kaffe.

Det kommer en person in i rummet. Hon säger att hon aldrig hinner äta på mornarna. Hon är hungrig och tar kaffe, kakor och mackor.

Några till kommer in, tar fika och slår sig ner en stund. De skämtar med varandra och skrattar. En av dem berättar om återfallspreventionen som hålls på mottagningen varje torsdag. Hon säger att den kursen är mycket bra.

Höstmorgonen liknar en tavla med lysande färger. Den vackra och vemodiga hösten är här på riktigt.

Efter en färd med såväl buss, tvärbana och tunnelbana är jag slutligen framme vid Rosenlunds sjukhus. Åker hissen upp och ringer på. Personalen öppnar åt mig så att jag kan plocka fram fikat och koka kaffe.

Det kommer en person in i rummet. Hon säger att hon aldrig hinner äta på mornarna. Hon är hungrig och tar kaffe, kakor och mackor.

Några till kommer in, tar fika och slår sig ner en stund. De skämtar med varandra och skrattar. En av dem berättar om återfallspreventionen som hålls på mottagningen varje torsdag. Hon säger att den kursen är mycket bra.

En tjej berättar om tabletterna som är svåra att låta bli. Hon vill komma till ett behandlingshem eller ett familjehem. Hon frågar om vi på föreningen kan hjälpa till på något vis. Jag säger att hon är välkommen till oss så kan vi där och då tillsammans se vad vi kan göra, om vi på något sätt kan hjälpa henne.

Det kommer några men de tar bara fika och går sedan. Flera av dem jag träffar här idag är förkylda. En person berättar att hon ska till tandläkaren.

Jag upplever att det är väldigt lite folk här idag. Kan ha något att göra med återfallspreventionen som hålls här samtidigt. 

Jag plockar undan och torkar av borden. Det finns kaffe kvar i kannan som jag häller bort. Stänger igen dörren efter mig. Åker hissen ner, går ut på den lövklädda marken och lämnar Rosenlunds sjukhus för denna torsdag.

Skrivet av Linn Nystedt.