Ord spelar roll

Språket har en stor betydelse för hur vi upplever verkligheten och det påverkar direkt våra handlingar. SBF har länge påpekat hur dom ord och uttryck som ofta används för att beskriva människor som använder narkotika har en stor betydelse för hur vi brukare uppfattas, och behandlas av samhället.

Ett av de mest klassiska exemplen är kanske hur man använder ordet "missbrukare" för att beskriva en människa som använder någon form av drog, vare sig bruket i sig är problematiskt eller inte. Problemet är då inte bara hur man väljer att inte separera ett problematiskt bruk från ett rekreationellt sådant. Alla människor som använder alkohol får inte problem med alkohol, det är en väldigt liten del. Och samma sak gäller med andra typer av droger.

Språket har en stor betydelse för hur vi upplever verkligheten och det påverkar direkt våra handlingar. SBF har länge påpekat hur dom ord och uttryck som ofta används för att beskriva människor som använder narkotika har en stor betydelse för hur vi brukare uppfattas, och behandlas av samhället.

Ett av de mest klassiska exemplen är kanske hur man använder ordet "missbrukare" för att beskriva en människa som använder någon form av drog, vare sig bruket i sig är problematiskt eller inte. Problemet är då inte bara hur man väljer att inte separera ett problematiskt bruk från ett rekreationellt sådant. Alla människor som använder alkohol får inte problem med alkohol, det är en väldigt liten del. Och samma sak gäller med andra typer av droger.

Vi är alla först och främst människor, någons barn, någons far, mor eller bror. Det går inte att beskriva en människa med ett ord genom att bara peka på personens bruk av droger. Man förminskar en människa till endast något som samhället ser som ett problem, vare sig personen själv uppfattar det som ett sådant eller inte. Vi är trots allt inte vår diagnos, eller det vi gör.

Med ordet "missbrukare" kommer dessutom den stereotypa bilden av en person med ett väldigt slitet yttre, skitig, manipulerande, kriminell och farlig för allmänheten. Det trots att gruppen brukare är lika heterogen som alla andra människor i samhället. Och droganvändare finns inom alla samhällsskikten. När vi talar om en människa som har cancer beskriver vi inte denna med dess sjukdomsstatus. Utan den personen är först och främst en människa med allt vad det innebär. Samma sak gäller självklart alla brukare.

Ett annat ord som är vanligt inom vården och delar av behandlingsvärlden är ordet "ren" för att tala om resultatet av ett drogtest, eller för att tala om att en person slutat använda droger. Personen ses då som "ren". Ordet blir väldigt problematiskt då motsatsen till ren är smutsig, vilket antyder att människor som använder narkotika är smutsiga.

Att börja använda denna typ av stigmatiserande och nedlåtande ord var något som man medvetet valde att göra när man under 1970 och 1980 talet utformade den nu rådande svenska förbudspolitiken. Där signaler kom att spela en mycket viktig roll. Illegalt bruk av narkotika skulle på inga sätt tolereras, hur ringa bruket än var.

Ett vi och dom samhälle skapades, där så få som möjligt skulle bryta mot den Svenska normen av vad som var "rätt" och "fel". Hur det sen påverkade de personer som sen ansågs vara normbrytare var av mindre betydelse så länge dom "rätta" signalerna sändes. Ett tankesätt som tyvärr fortfarande lever kvar i politiken och i samhället efter decennier av propagerande och indoktrinering.

Som tur är har dom senaste åren lett till en viss uppluckring av den svenska förbudspolitiken, till fördel för en mer human politik med mer fokus på skademinimerande åtgärder. Framförallt har trycket från omvärlden där FN spelat en stor roll varit stort. Det tillsammans med dom höga dödstalen jämfört med andra länder har lett till att det blivit svårare och svårare att försvara den förda politiken. Förändringen som nu pågår från en repressiv politik till en mer human sådan kommer förhoppningsvis med tiden också påverka språkbruket och synen på människor som använder narkotika.

Det finns många fler stigmatiserande ord och utryck, men orden "missbrukare" och "ren" är två av dom vanligast förekommande. Att denna typ av nedlåtande ord skapar en dålig bild och uppfattning av alla de människor i vårt samhälle som använder droger är tydligt. Något många brukare tvingas leva med i sin vardag. Och som jämt inte bara påverkar andras syn av oss brukare, utan också kan bidra till att påverka en individs självbild och självkänsla.

Att hela tiden få höra dessa ord, med tillhörande stereotypa bilder kan också leda till att man själv börjar se och identifieras sig på detta sätt. Vilket kan vara väldigt svårt att ändra även för personer som helt upphört med sitt bruk, då synsättet som dessa ord ligger till grund för är så djupt rotat i vårat samhälle. Här måste media ta sitt ansvar genom att sluta upp att använda stigmatiserande ord och utryck. Dom har trots allt bidragit till att skapa denna bild, och kan också hjälpa till att förändra den. Året är 2015 och detta är inte längre acceptabelt.

Ett exempel på hur accepterade och vanliga dessa ord och uttryck idag är i samhället, är när människor som menar väl inte ens upptäcker hur fel ett uttryck som "missbrukare är också människor" faktiskt låter. Byt ut ordet mot ett annat ord och om någon annan grupp i samhället och du kommer höra hur fel det blir. Självklart är vi också människor.

Nyligen enades den Internationella föreningen för beroendetidskrifter om att sluta använda stigmatiserande terminologi, ex ord som "Dirty", " Clean" mm. Man rekommenderar nu att man upphör med att använda ord som bidrar till att stigmatisera personer som använder alkohol, droger, andra beroendeskapande substanser, eller som har ett beroendebeteende. Detta eftersom man sett att det kan påverka uppfattningen och beteendet hos brukare, anhöriga, patienter, forskare, kliniker, och allmänheten.

I en studie såg man att en grupp kliniker som läste en klinisk text om "missbruk" och "missbrukare" mer såg det som att brukaren hade sig själv att skylla, och höll också med större sannolikhet med om åtgärder med inslag av bestraffning. Jämfört med en annan grupp som läste exakt samma text. Den enda skillnaden var att man bytt ut orden "missbruk" och "missbrukare" mot substanssyndrom och en person med substanssyndrom.

Tydligt är det att vilka ord som används har en stor betydelse för hur samhället väljer att se på och behandla en människa som använder någon form av drog.

Det kommer ta tid att sluta använda dessa ord, men det är något vi alla måste tänka på vare sig vi talar om andra eller oss själva. Går man bakåt i historien kan man se hur andra marginaliserade grupper själva fått kämpa för att få till en förändring. Exemplet med HBTQ-samhället är ett bra exempel där en marginaliserad grupp själva varit dom som starkt bidragit till att både ta tillbaka en del av orden som sina egna, men också med tiden skapat en förändring där nedlåtande och stigmatiserande ord inte längre tolereras i samhället. Något att inspireras av.

Därför är det viktigt att vi alla tänker på vilka ord vi använder om andra medmänniskor och om oss själva. Och till alla brukare. Nu är det vår tur och vår kamp för förändring!

Text: Johan