“Jag vill ha samma rätt till läkemedel som alla andra!”

Nedan följer en berättelse av en kille med både ADD och ångest som skriver hur han upplevde sjukvården, innefrån systemet.

Texten är anonymiserad.

 – – –

Nedan följer en berättelse av en kille med både ADD och ångest som skriver hur han upplevde sjukvården, innefrån systemet.

Texten är anonymiserad.

 – – –

Jag har haft extremt stora problem med ångest av olika slag och försökte söka hjälp för ett tag sedan. Främst ångest i olika sociala sammanhang vilket förmodligen i grund och botten berodde/beror på extremt dålig självkänsla. Jag vet inte om jag bara hade otur eller om vården är ett skämt. Man kan väl sammanfatta det hela som nedsättande och ifrågasättande där man verkligen måste förklara allting in i minsta detalj som att det är ett litet barn man pratar med. Har man som person lyckats skaffa sig en sådan tung utbildning och yrke så är man knappast dum. Blev i bästa fall bemött med ett påklistrat och ointresserat "jaha… ja men det låter ju jobbigt". Som att det är väder och vind man talar om när man är i behov av relativt akut hjälp.

Det kändes till slut som att jag hade att välja mellan att ta in på psyket, begå självmord eller prova benzo som jag hade hört skulle fungera extremt effektivt mot ångest. Jag valde det som då kändes som det enda rätta och började köpa benzo svart.

Jag har nog aldrig mått så bra i hela mitt liv som i början av självmedicineringen av benzo. Det var en sådan otrolig lättnad att slippa ångesten och det var bara positivt. Klarade av alla påfrestande sociala situationer och andra vardagsproblem galant och det kändes som att jag hade börjat leva ett normalt fungerande liv. Fick väldigt mycket positiva kommentarer från människor runtomkring mig som arbetskamrater etc "att jag var som en helt ny människa efter att ha kommit tillbaka från semestern och nu var jag på bra humör varje dag".

Efter ca 2 månader så försvann effekten av benzon då jag hade blivit så pass tolerant. Visst var den värsta ångesten fortfarande borta men det gav inget positivt rus längre som gjorde mig glad och uppåt. Tar fortfarande Benzo relativt regelbundet men det är mest för beroendet dvs "att jag måste" tror jag.

Jag har mellan dåtid och nutid även provat på några andra droger tillsammans med vänner som t ex Ecstasy och Tramadol.

I November så testade jag amfetamin tillsammans med ett gäng vänner som jag hade köpt svart och som jag intog på toaletten i smyg utan att någon i sällskapet ens visste att jag hade Amfetamin på mig.

Och det var något som jag fastnade för direkt. Jag kan verkligen förstå att det tidigare i historien har använts som Antideppresivt läkemedel för oj vad bra man mår av det. Jag fastnade även väldigt mycket för att man blev så social, självsäker och betydligt skarpare.

Brukade efter det Amfetamin till och från. Vid behov och när jag kände att jag behövde få extra energi eller vara på bra humör, social eller bara vara självsäker.

Visst har man haft en del jobbiga avtändningar samt flertalet nätter helt utan sömn men det är främst det som har varit problemet.

Sedan… Ja, jag vet inte riktigt slutet av April kanske så har det eskalerat på amfetaminfronten och det blir ett par dagar i veckan numera som det brukas.

Amfetamin har absolut haft positiv påverkan på mig. Jag skaffade mitt nuvarande jobb påverkad av amfetamin och jag har skaffat massor av nya (drogfria som är ovetandes om att jag går på nånting) vänner.

Det ska tilläggas att jag gick NPF-utredning under 2013 och vid 34-års ålder så blev jag diagnotiserad med ADD vilket bland annat innebär att jag har väldigt låg energi samt uthållighet. I nyktert tillstånd så blir saker helt enkelt inte gjorda alternativt halvfärdiga och tankarna brukar gå "äh, men skit samma" osv.

Så för egen del så ser jag egentligen inte amfetamin som en drog utan det är mer en livsnödvändig medicin som gör att jag klarar av vardagen.

Däremot så är det här med att självmedicinera med amfetamin egentligen ingenting som jag vill hålla på med utan jag vill som alla andra kunna få exempelvis concerta eller ritalin utskrivet.

Tanken var att jag skulle få concerta utskrivet men jag blev förvägrad att få det utskrivet av enhetschefen samt överläkaren på NPF-mottagningen med någon diffus motivering om att jag (miss)brukade tabletter (benzo). Föråldrad moralism är alltså viktigare att sträva efter än skademinimering.

Så som det är nu "tvingas" jag självmedicinera med amfetamin för att helt enkelt känna mig normal samt fungera som en vanlig person och att fortsätta hålla på såhär är ingenting jag vill utan jag vill kunna få samma medicin utskriven som alla andra ADD/ADHD patienter.

 

%d bloggare gillar detta: