Starkt spice

Varför?
Jag vet inte om det spice jag rökte kommer från samma parti som de som överdoserat. Det här var ett par veckor sedan. Jag vet bara att det var otroligt starkt.

Min polare var skyldig mig en boll men ville betala med spice istället.
"Det är superstarkt!", sa han, och ljög inte.

Ibland är det faktiskt sant. Då jävlar får jag känna att jag lever, och det gillar jag.

Vi hade delat en halv boll och var goa och fina när han tog fram påsen med spice.
"Det behövs bara en nypa till en hel cigg.", varnar min vän.

Varför?
Jag vet inte om det spice jag rökte kommer från samma parti som de som överdoserat. Det här var ett par veckor sedan. Jag vet bara att det var otroligt starkt.

Min polare var skyldig mig en boll men ville betala med spice istället.
"Det är superstarkt!", sa han, och ljög inte.

Ibland är det faktiskt sant. Då jävlar får jag känna att jag lever, och det gillar jag.

Vi hade delat en halv boll och var goa och fina när han tog fram påsen med spice.
"Det behövs bara en nypa till en hel cigg.", varnar min vän.

"Ok", säger jag, och börjar mecka medan han kollar på en film jag precis gjort klart till jobbet.

Redan efter första blosset kände jag att det här var något utöver det vanliga. Jag var tvungen att ta tag i något för att inte ramla och passade över jointen till honom. Han puffade och passade tillbaka. Jag drog ett par bloss till och efter det är stora delar av minnet borta.

Vad hände?
Min vän berättar att jag senare kollapsar på golvet och att han kontaktar ambulans för att han blev orolig över min andning och färg. Jag kvicknar till precis när räddningspersonalen kommer till platsen.

Jag har sett universum implodera och explodera om och om igen. Det känns som 30 minuter men om det faktiskt förhåller sig så har jag inte en aning om. Jag älskar de blandade minnen och fantasier som leder dit men gillar inte att sluta på dem. Tyvärr får jag inte välja. Det lämnar alltid ett stort tomrum efter sig när jag kvicknar till.

Jag minns tydligt hur jag ser hela min väskas innehåll utspritt i en halvcirkel framför mig. Jag försöker förklara att jag letar efter något. Jag har svårt att ställa mig upp. Det rycker i hela kroppen. Ungefär som att hjärnan kort, kort tappar kontakten med extremiteten mitt i en rörelse. Jag vet inte om jag talar eller tänker men känner att jag blir förbannad för att personerna runt mig inte förstår att jag börjat fungera igen. Jag förklarar gång på gång, medan jag packar ihop mina saker, att jag mår bra och till slut ledsnar jag på att de inte lyssnar och går.

Anyway.. Get back to work!

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19693201.ab