Jag ska berätta lite om hur jäkla komplicerat det kan vara att försöka behålla ens körkort samtidigt som man har substitutionsbehandling.
Jag är patient på substitutionsmottagningen i Göteborg, sedan starten 2004. Jag tog körkort 2006, och fick föreläggande från transportstyrelsen, att inkomma med läkarintyg.
Detta för att kunna styrka att jag var drogfri, och att jag skötte min behandling. Intygen skulle i början inkomma en gång om året, sedan vart det vartannat år. Detta löpte på, smärtfritt.
Nu var det dags för ett nytt intyg 2013. Året innan så ändrar man urinprovsrutinerna på mottagningen, vilket resulterar i att jag inte har lämnat något prov på ett år. Jag ifrågasatte detta flera gånger under året, eftersom jag skulle lämna in ett nytt intyg. Svaret var, att jag inte skulle tala om för dom, att jag ska lämna urinprov.
Jag får en tid för att träffa läkaren på mottagningen, som jag tycker borde vara överläkaren, men som visade sig vara en underläkare i at-tjänst. Hon hade aldrig tidigare skrivit ett sådant intyg som jag behövde.
Vi sätter oss ner, läkaren talar direkt om för mig att hon inte kan skriva i intyget, att min drogfrihet kan styrkas, på grund utav att jag inte har lämnat några urinprover på ett år!! Jag försöker förklara för henne, att så kan man inte skriva i ett intyg, om jag ska få behålla mitt körkort. Det låter som om jag inte sköter min behandling.
Vi kommer ingenstans i diskussionen, så samtalet avslutas med att, jag ber henne att inte skriva detta i intyget, och att jag vill läsa det, innan det ska skickas till transportstyrelsen. Någon vecka senare, så får jag en kopia på intyget, utav min kontaktperson på mottagningen. Intyget är skrivet utav underläkaren, men attesterat utav överläkaren. Jag läser intyget och ser att läkaren har satt kryss på fel ställen och vissa uppgifter stämmer inte, jag påpekar detta och ber om att det ska rättas till, innan det skickas in till transportstyrelsen.
Det går en tid, och jag får åter igen, en kopia på ett intyg. Nu är det helt plötsligt överläkaren själv som har skrivit ett helt nytt intyg. Hon börjar med att skriva, att hon har träffat mig en gång, i försättsbladet. (Jag vet inte vem hon är, och har aldrig träffat henne).
I intygsdelen skriver hon, när jag gick med i behandlingen och att jag håller på att avsluta den, på eget bevåg. (Jag trappar ur mig på egen begäran, med mottagningens samtycke) hon fortsätter med att, jag hämtar min medicin och sköter mina besök, utan anmärkning. Nu skriver hon att, jag inte har lämnat varken u-tox eller leverstatus på ett år, på min begäran. (Jag har inte fått lämna några prover, fast jag begärt detta) Hon avslutar den delen i intyget med att, hon har haft svårt att förklara för mig att det är ett lagligt krav att lämna verifierade u-tox och blodprov, för att en specialistläkare ska kunna utfärda intyget. (Som sagt, jag har aldrig träffat henne).
Nu skriver hon vidare i intyget att, jag periodvis lidit utav lättare psykiatrisk sjukdom, under tiden i behandling, och fått farmakologisk hjälp för detta. (Jag har ingen diagnos och har ingen medicinering för detta) Jag ska ej heller vilja ge denna information till Transportstyrelsen. Därför kan undertecknad bara styrka att, jag inte lider av allvarlig psykisk störning. Hon avslutar med att skriva att, jag har svårt för att acceptera att läkaren är skyldig att ge rätt information, och att jag tydligt uttrycker att jag i framtiden inte vill lämna prover i all evighet. (Detta ska jag alltså ha sagt till en människa jag aldrig träffat).
Jag säger till min kontaktperson att, hon måste ju antingen vara galen, eller ha tagit fel på person, och att detta intyg inte får skickas iväg. Han ska framföra detta. Jag får en vecka senare veta att, hon skiter fullständigt i vad jag tycker och kommer att skicka iväg intyget till transportstyrelsen, och för detta ska jag betala 1175 kr, punkt slut.
Detta blir början på en lång resa, där jag först får ett beslut från transportstyrelsen om att, jag nu ska börja om från början med att lämna tätare intyg, plus intyg om att jag är psykiskt frisk, annars blir jag av med mitt körkort. Jag anmäler, läkaren och avdelningen till IVO, socialstyrelsen, och patientnämnden. Det går även iväg en anmälan till LÖF. Jag får till slut chefsöverläkaren att revidera intyget skrivet utav överläkaren, och han i sin tur skriver ett nytt intyg till transportstyrelsen. Dom tar bort föreskrifterna om det psykiatriska intyget, och sätter två år mellan kommande intyg. Vad hände med överläkaren? Jo, hon sjukskrevs först lite snyggt, för att sedan förflyttas till ett annat län. Jag behövde aldrig betala 1175 kr, det togs bort ur faktureringen, efter mycket om och men.
Jag skrev ett långt brev till verksamhetschefen här i Göteborg, och berättade för honom, om hur jävla kränkt jag kände mig, och frågade honom om hur det är möjligt att en sådan här sak kan och får hända? Han har i dags datum inte svarat. Han har haft 7 månader på sig. Jag har inte fått någon vettig förklaring på, varför läkaren gjorde som hon gjorde, och varför alla som såg vad som höll på att hända, inte gjorde någonting, utan bara lät det hända. Det fanns hur många varningsklockor som helst.
Jag själv är helt övertygad om att läkaren skulle sätta mig på plats, för att jag påpekade felen i det första intyget.
Mvh
Micke