Det pågår ett krig på de franska gatorna

 

Text: Magnus Brahn

 

"I suppose you don’t grow much grass in France. However, if that does happen in the future, you will also carry weapons as you will need them."
– Amerikansk maffiaboss 1999

 

På den nya cannabismarknaden är det våld och pengar som styr.

Precis som på danska och numera svenska gator så krigar gäng och mer organiserade kriminella grupper om den lukrativa cannabismarknaden i Frankrike. Det är bara det att där har nästan hundra personer dött och många fler skottskadas i mordförsök varje år. Våldet blir bara grövre och grövre.

Laurent Appel.

 

Text: Magnus Brahn

 

"I suppose you don’t grow much grass in France. However, if that does happen in the future, you will also carry weapons as you will need them."
– Amerikansk maffiaboss 1999

 

På den nya cannabismarknaden är det våld och pengar som styr.

Precis som på danska och numera svenska gator så krigar gäng och mer organiserade kriminella grupper om den lukrativa cannabismarknaden i Frankrike. Det är bara det att där har nästan hundra personer dött och många fler skottskadas i mordförsök varje år. Våldet blir bara grövre och grövre.

Utvecklingen i Frankrike speglar många andra europeiska länder. Den tidigare ”snälla” marknaden med din lokala kvarterslangare med hippiekänsla har ersatts med en välorganiserad industri med alltför många spelare för att det inte ska leda till grovt våld.

Kidnappningar, hämndmord, hänsynslösa transporter, utpressning, rån, transnationell maffia, MC-gäng, ockupation av territorium och beväpnade attacker är nu en del av vardagen i vissa franska städer.

 

En dramatisk förändring

Laurent Appel, en frilansjournalist som jobbar på den franska brukarföreningen ASUD (Auto-Support des Usagers de Drogues), har följt utvecklingen i världen och speciellt på de franska gatorna de senaste 20 åren. Jag frågar honom vad som hänt med cannabismarknaden och hur den utvecklats. Han förklarar enkelt uttryckt, pengar och massvis med nya aktörer.

Laurent Appel.
Laurent Appel.

Kriminella brydde sig till en början inte om försäljningen utan såg ner på den, men i idag är läget helt annorlunda. Idag tar många den på fullaste allvar och det är inte längre någon lek. Idag är det istället en komplicerad, sammanvävd och våldsam megaindustri, menar han.

– Vissa gäng har t.o.m. gått från att handla med heroin och kokain till att handla med cannabis eftersom det är bättre vinstmarginaler, förklarar han. Samtidigt har pojkgäng blivit professionella och organiserade och räknas nu som kriminella företag istället.

Man skulle kunna tro att någon slags ändring i lagstiftning ligger bakom allt detta men enligt Appel är det inte så. Eventuellt var detta en bidragande orsak i början eftersom cannabis ger lägre straff håller fler på med det, men idag bryr sig gängen helt enkelt inte om några juridiska konsekvenser.

Från att ha varit mestadels en importvara och en hobby för vissa dedikerade småodlare växer den nu överallt, vissa etniska gäng fokuserar helt och hållet på massiva odlingar på övergivna platser, en mycket vanlig trend som känns igen även i de nordiska länderna och andra världsdelar. Ett resultat är att idag odlas betydligt mer cannabis lokalt än det gjorde för bara tio år sedan.

En faktor som ledde till att folk började odla själva var den dåliga kvalitén på haschet på 90-talet. Kådan blandades ut med tex paraffin och fick smeknamnet ’tvålkakor’ (soap bars). Något som fick folk på landet att börja med utomhusodlingar, det var dock inte tillräckligt för att tillfredsställa den stora efterfrågan i städerna. Här gör sig cannabiskulturen påmind. Amerikanska magasin som High Times och holländska coffee shops fick hobbyentusiaster i Frankrike att börja odla själva. År 2000 hade hemmaodling blivit otroligt populärt och grow shops fanns överallt. Hemmaodlingen gjordes både som en protest mot prohibition, men också som ett sätt att reducera hälsorisker och andra negativa konsekvenser med drogen. Man räknar med att det idag finns ca 100.000 hobbyodlare i Frankrike.

Idag är också cannabishanteringen en stor inkomstkälla för kriminella, berättar Laurent.
– Från Belgien och Tyskland importeras t.ex. stora kultiveringsoperationer kopplade till förortsgäng och kriminella organisationer.
– Med dagens teknologi behöver man inte ens sitta och vakta sina plantor, utan de sköts genom automatiska bevattningssystem och webbkameror via internetuppkopplade mobiltelefoner.

Idag har en intensifiering av kriget mot droger tvingat många lite större självständiga producenter att upphöra med sin verksamhet men deras plats fylldes snabbt av utländska och inhemska kriminella gäng.

 

Det grova våldet

2003 är ett viktigt år, berättar Laurent. Då införs nolltolerans och kvarterslangare och andra nätverk slås ut. De mer organiserade kriminella gängen ser sin chans. De använder terror och är väldigt territoriala.

Laurent beskriver att ofta utbryter det i våld för att kunna behålla de platser man erövrat. Här ses en dramatisk ökning av våldsamma konfrontationer, bedrägerier, bortföringar och utpressning.

2009 sker konfrontationer associerade med cannabisindustrin varje vecka. Våldet har nu nått de gamla haschlederna. Våldsamma rånare attackerar konvojer som i sin tur beväpnat sig med granatvapen. Man ser också hur rivaliteten ökar mellan gatuförsäljare i Marseille och Paris på de mest lönsamma platserna. Rånarligor attackerar småodlare och stölder blir allt vanligare, förklarar Laurent. Det är början på vad som komma skall.

– Gängen får mer makt och kontrollerar nu handeln i stor utsträckning vilket har lett till att situationen blivit lika, eller ännu mer, våldsam än i USA. Det betyder att det också finns många vapen i omlopp, säger han.

– Den ökande kampen om kontroll av plantager och de konstanta rånarattackerna är en källa till mycket våld i Frankrike idag. Det har gått så långt att gängen utrustar sig med AK47:or och då kan det bara sluta på ett sätt för de inblandade.

En AK-47.
En AK-47.

Jag tar upp den svåra frågan om var det grova våldet kommer ifrån och Laurent tänker noga innan han svarar.
– Många unga röker, en informell ekonomi. Mycket politik, säger han utan att knyta ihop orden han just sagt till en mening.
– Politiker vägrar göra något för förorterna och har lämnat dem till sitt öde samtidigt som det finns stora klasskillnader. Medan de rika får böter sätts människor med mindre resurser i fängelse.
– För dem rika är droger redan legaliserade.

Förra året dog mellan 35-40 människor direkt relaterade till kampen om cannabis i Frankrike, även om det är svårt att få fram tillförlitlig statistik, och det beror dessutom på hur man räknar. Samtidigt som dessa dog gjordes fler än 150 mordförsök och skjutningar. Totalt hundratals döda de senaste åren. En siffra som oroar.

Gatorna i Marseille är speciellt drabbade och Laurent beskriver den våldsamma situationen som värre än sicilianska Palermo. Paris förorter och städer som Grenoble, Toulouse och Strasbourg har också märkt av en kraftig våldsökning.

I Marseille begås flest mord i hela Frankrike. Enligt polisen sker en tredjedel av alla mord i landet här. Bara i år har 15 personer dött på gatorna i våldsamma interna uppgörelser relaterat till narkotika.

– Frankrike har alltid varit ett väldigt våldsamt land, säger han nästan lite stolt.

Det är svårt att inte hålla med.

 

En kaotisk marknad där alla rånar alla

Det finns nu ett överflöd av aktörer. Ryska gäng, lokala ungdomsgäng från förorterna, vietnamesisk maffia som bytt fokus från vitt heroin till cannabisodling, Mc-klubbar och fransk organiserad brottslighet agerar alla efter självintresse och ekonomisk vinning som högsta mål. Det handlar om stora pengar där aktörer utnyttjar olika hål som uppstått i marknaden.

Laurent beskriver en värld där gängen och langarna spårar upp och rånar varandra i ett evigt krig. En kaotisk marknad där alla rånar alla. Även mindre odlare är påverkade eftersom de behöver skydd från någon. En affärsmöjlighet där MC-klubbarna etablerat sig och erbjuder nu skydd mot betalning.

Samtidigt svämmar franska fängelser över med personer som är där för cannabisbrott. Det uppskattas att 80% av fångar har någon koppling till cannabismarknaden. Vad som är anmärkningsvärt är att denna siffra brukade gälla en annan drog. För inte så länge sedan satt 80% av alla fångar i fängelse för heroin.

Ju lägre ner i distributionskedjan man befinner sig, desto fler risker tar man. Laurent drar en jämförelse till den amerikanska tv-serien The Wire när han beskriver frustrationen och den dåliga bostadssituationen för de flesta inblandade.

En dramatisk ökning av konsumtion är däremot inte orsaken till allt detta, man har istället sett en liten minskning de senaste åren. En grupp som växer är däremot äldre som röker och alkoholanvändare som gått över till cannabis, enligt Laurent. Frankrike är sedan tidigare storkonsumenter av drogen och ligger i topp tillsammans med Tjeckien när det gäller länder i Europa.

 

Oavsiktliga konsekvenser

Våldet har nått sådana proportioner att det förts diskussioner om att sätta in militären i städer som Marseille, likt en internationell fredsstyrka, men det tror inte Laurent är realistiskt eftersom det skulle vara alltför kontroversiellt med en armé ockupation i ett slumområde. Han tror dessutom att ekonomin skulle sätta stopp då grupperna som etablerat sig styr så stora områden och kostnaden med tusentals av soldater skulle bli för hög, förklarar han.

En av anledningarna till det ökade våldet, enligt Appel, är också polisens taktik. När någon förlorar deras cannabis till polisen genom att de blir tagna, blir de genast mer utsatta för våld då de på något sätt måste betala sina knarkskulder. Det hjälper inte heller att många poliser har en bakgrund i militären. En krigsmentalitet verkar inte gagna någon sida i ett sådant komplicerat samhällsfenomen som ett cannabiskrig.

– Polisen tar sällan de riktigt höga bossarna, men emellanåt försvinner en av dem och dynamiken förändras tillfälligt, något man ser på gatorna då våld bryter ut mellan de mindre bossarna, säger han uppgivet.

Det visar också på faran som existerar med att använda fel polistaktik på en spänd och nervös illegal marknad.

Marseille.
Staden Marseille.

 

Tvångsarbete

Terroristattackerna den 11 september 2001 i USA har också förändrat dagens situation. Efter att hårdare immigrantregler infördes och bättre tullbekämpning är det idag lättare att odla lokalt än att föra droger över gränser. En trend som spridit sig. Olika nätverk tävlar nu om att vara leverantörer åt grossister, ibland med dödlig utgång.

Den illegala cannabisindustrin behöver billig och flitig arbetskraft, vilket passar fattiga immigranter och illegala invandrare bra. På senaste tiden har man sett hur människor, som tvingats betala av sin resa med att arbeta som husvakt i kultiveringshus, och allt fler rekryteras eftersom industrin hela tiden är i starkt behov av arbetskraft som kan manipuleras.

Tvångsarbete som spanare, förvarare eller springare är inte heller ovanligt. Denna ”slavhandel” är det dock inte många som pratar högt om.

Den vietnamesiska maffian förtjänar nästan ett eget kapitel, berättar Laurent ivrigt.
– Den har på senare år brett ut sig till den grad att de nu finns i majoriteten av alla länder och har specialiserat sig på avancerad cannabisodling som producerar den starkare och dyrare produkt som efterfrågas, kallad skunk eller Nederwiet. Varje gång en öppning i marknaden dykt upp har de lyckats etablera sig.

 

Framtiden?

– Vem vill leva i ett perfekt system i en perfekt värld? Jag har inte tid för en perfekt värld, säger Laurent plötsligt och avslöjar samtidigt att han är en av de miljontals av cannabisrökare i landet.

Vad är då Laurents lösning på problemet, om det överhuvudtaget finns en lösning?
– En sak som definitivt kommer att ändras i framtiden är att ytterligare global kommersialisering kommer att göra narkotikakontroll omöjlig, dvs handeln kommer att flytta från gatuhörnen till hemmen med internationella leveranssystem, säger han.
– Dessutom tillkommer nya substanser hela tiden och nya produktionssätt gör drogen bara billigare och billigare.
– Och med det kommer också våldet till slut att försvinna från marknaden, säger Laurent och låter nästan förhoppningsfull.

 

Laurent Appel’s artiklar finns att läsa i magasinet ASUD Journal. Han har även en blogg på franska där han tar upp detta ämne och fler därtill. Se nedanstående länkar.

http://www.asud.org/author/Laurent-APPEL/

http://riverains.rue89.nouvelobs.com/laurent-appel

http://blogs.rue89.nouvelobs.com/drogues-et-addictions