Nya riktlinjer för beroendevården på gång

Arbetet med de nya nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård har kommit till prioriteringsfasen. I arbetet deltar ett 20-tal externa experter med bred erfarenhet från missbruks- och beroendevården.

– Vi har fått ihop en jättebra grupp, som på ett väldigt bra sätt väger samman det vetenskapliga underlaget med sina egna erfarenheter i prioriteringarna, säger Socialstyrelsens projektledare Maria Branting.

Arbetet med de nya nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård har kommit till prioriteringsfasen. I arbetet deltar ett 20-tal externa experter med bred erfarenhet från missbruks- och beroendevården.

– Vi har fått ihop en jättebra grupp, som på ett väldigt bra sätt väger samman det vetenskapliga underlaget med sina egna erfarenheter i prioriteringarna, säger Socialstyrelsens projektledare Maria Branting.

Prioriteringsgruppens medlemmar har nominerats av landsting och kommuner. Gruppen innehåller bland annat verksamhetschefer, enhetschefer och socialchefer som är verksamma inom beroendevård, primärvård, BUP eller socialtjänstens missbruks- och beroendevård. De är specialister i allmänmedicin och barn- och vuxenpsykiatri, psykologer, psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor och socionomer. Ordförande i gruppen är Stefan Borg och vice ordförande är Anna von Reis.

De uppdaterade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård kommer att innefatta psykosocial och farmakologisk behandling, bedömningsinstrument och medicinska test.

– Den här gången har vi också inkluderat fler områden. Vi har med ungdomar och personer med samsjuklighet, och så tittar vi på läkemedelsberoende, säger Maria Branting.

Under prioriteringsarbetet ska gruppen värdera det vetenskapliga underlaget utifrån ett kliniskt perspektiv. En utmaning är att översätta och anpassa internationella forskningsresultat till svenska förhållanden och patientgrupper. En ytterligare utmaning är att det är ganska ont om studier på det här området.

– Vi hade till exempel gärna velat uttala oss om nyttan av olika behandlingsmetoder utifrån beroendets svårighetsgrad, social situation och andra individuella faktorer, men det finns inte tillräckligt med underlag för att kunna göra det, säger Maria Branting.

– I uppdateringen använder vi oss av samma metod för att ta fram rekommendationerna som för övriga nationella riktlinjer. Det är en styrka och en trygghet att veta att vi gör på samma sätt oavsett vilket område vi tar fram riktlinjer för, säger Maria Branting.

Socialstyrelsens metod för att ta fram nationella riktlinjer innebär bland annat att man granskar och värderar det vetenskapliga underlaget utifrån det internationella systemet GRADE, och att man sedan prioriterar mellan olika åtgärder.

Den preliminära versionen av riktlinjerna kommer att publiceras i mars 2014. När den publicerats är det sen dags för regionala seminarier.

– Då åker vi runt i landet och diskuterar rekommendationerna i riktlinjerna med beslutsfattare, profession och brukare.