Fallbeskrivning: Mitt liv inom missbruksvården

Jag prövade droger första gången då jag var 12 år. Det var jag och två kompisar som precis som mig var nyfikna, vi fick tag på “gräs” och delade alla tre på en joint, jag mådde som en kung.

Kände mig störst bäst och vackrast. Efter den gången så dröjde det faktist lite över ett år innan jag rökte igen, men denna gång så “torska jag rejält” jag älskade rökat och rökte jämt.

Dag som natt, i ca två års tid, fram tills jag var 15, då frågade min “kran” mig om jag ville köpa en gubbe tjack, vi var på väg till en stor ravefest och han sa att jag skulle ha det så. Jävla mycket roligare om jag drog en 0,2:a innan vi gick in. Visst sa jag, betalade honom, rullade ihop en hundring, och så var jag såld igen.

Jag prövade droger första gången då jag var 12 år. Det var jag och två kompisar som precis som mig var nyfikna, vi fick tag på “gräs” och delade alla tre på en joint, jag mådde som en kung.

Kände mig störst bäst och vackrast. Efter den gången så dröjde det faktist lite över ett år innan jag rökte igen, men denna gång så “torska jag rejält” jag älskade rökat och rökte jämt.

Dag som natt, i ca två års tid, fram tills jag var 15, då frågade min “kran” mig om jag ville köpa en gubbe tjack, vi var på väg till en stor ravefest och han sa att jag skulle ha det så. Jävla mycket roligare om jag drog en 0,2:a innan vi gick in. Visst sa jag, betalade honom, rullade ihop en hundring, och så var jag såld igen.

Jag snortade upp det där tjacket på ca 12 timmar, och hade inte en krona på fickan, så jag gick runt till folk som jag visste hade “pulver” och försökte byta bort min examensgåva mot ett till gram. Till slut var det en tjej som sa okej, vi gjorde bytet och jag var i himlen.

Samma sommar, upptäckte jag och min bästa kompis att hans mormor hade Dolcontin 30 milligrammare utskrivet, + temesta iktorivil, och liknande, min bästa vän var tre år äldre och hade kört rätt myckt moffe o horse.

Så han hjälpte mig att göra i ordning en tablett, han hjälpte mig oxh hitta svar osv. Den känslan jag fick när jag fick svar, går inte att jämföra med något annat. Jag började grina av lycka, äntligen var jag hemma. Om jag bara vetat vad som väntade mig.

Detta var alltså sommaren mellan klass 8-9. När vi började om efter sommarlovet, så var jag totalt likgiltig, inför skolan och allt.

Jag torskade på ett par “ringa narkotikabrott” soc fick larmrapporter från polis och sjukvård, efter överdoser och liknande.

Jag fick till slut ett LVU 16 år gammal, placerades på ett låst paragraf 12 hem, och där inne testade jag “varor” för första gången. Jag är från en liten stad långt uppe i norra sverige och på den här tiden fanns det inte så mycket “horse” där.

Naturligtvis blev jag totalt förälskad, och gick stadigt på varor när jag kom ut vid 18 års ålder. Jag flyttade dessutom till en hyfsat stor Sthlmsförort, vilket ju var helt perfekt för här fanns ju allt jag ville ha.

I denna förort bodde jag ca fyra år, och gick väldigt stadigt på varor, och dolcontin o oxycontin, Vid 22 års ålder flyttade jag till ett “famijehem” utanför sundsvall, och gick öppenvård 12 steg. Denna öppenvård pågick mellan 8.30 – 16:00, måndag till fredag under sex månader. och jag var faktist drogfri under denna tid.

Tyvärr så var bägge mina föräldrar i aktivt missbruk under denna tid, vilket resulterade i att jag så fort jag kom hem till dom gick och “norpade” 3, 20 milligrams oxycontin av mamma.

Åren efter detta är väldigt suddiga, Jag gjorde en anstränging till, men denna gång ville jag ha läkemedel som stöd, jag sökte suboxone, tänke att det preparatet, eventuellt kunde fungera bra för mig.

Suboxonen funkade skapligt i ca sex månader, sen tappade jag motivationen, och för mig var det som att gå varje dag och ta en antabus. D.v.s. det gav mig ingenting, Men jag kämpade på. Efter ca 18 månader med detta läkemedel kände jag att nej detta ger mig ingenting, så jag talade med den dåvarande läkaren om möjligheten att få byta till metadon.

De ord jag fick från honom var följande, ” Den dörren är stängd” Jaha sa jag, varför? Där fick jag till svar att jag ej uppfylld kriterierna för metadon. Detta trots att jag har dokumenterat opiatberoende sedan drygt 10 år med ca 5 heroin överdoser, och 3 överdoser på dolcontin – Oxycontin, och provat MASSOR med behandlingar, framför allt 12 steg.

Till slut gav han mig ett vagt löfte om en möjlig metadonbehandling inom 3-6 månader, detta var alltså hösten 2009, om jag frivilligt skrev in mig på ett privat behandlingshem i Norrland. Där dom även har långa individanpassade nedtrappningar.

Där fick jag 150 Milligram Dolcontin uppdelat på 3 ggr dagligen = 50 per gång, Samt 80 milligram Stesolid (detta trots att jag inte var positiv på benzo och ej heller har missbrukat det på flera år). På detta behandlingshem var jag under 8 veckor på deras “Fantastiska avgiftning.”

Kravet dom ställde på mig för att jag skulle få denna nedtrappning var att jag även genomgick deras 5 veckors “primärbehandling” 12 steg. Det var jag och en till kille som var narkomaner, resten var “syltnäsor”, jag var den enda heroinisten, men enligt deras super duper terapeut, så spelade det ingen roll vilken drog man var “torsk” på.

Jag kämpade som en idiot där, mådde skit och vaknade varje morgon klockan 04:00, fick sova ca 3 timmar per natt, En god vän till mig kom på besök, och hade med sig Nitrazepam, 10 stycken åt mig, så ja skulle få vila. Vilket var fel av av mig, men ni vet hur det är, mår man skit så gör man allt för att få må bättre.

Jag tog 2 och avvek naturligtvis för att handla horse. Jag och en god vän handlade för ca 10 lax. Vilket efter ett par veckor ledde till att min bäste polare dog. SSaknar han fortfarande. Och jag fick dubbelsidig lunginflammation.

Soc beslutade att nu skulle jag in vare sig jag ville eller inte. De ansökte om ett P13= (omedelbart omhändertagande). Naturligtvis blev det omvandlat till ett LVM = 6 månaders förvaring. När jag kom med polis till sjukhuset hade jag en sänka på över 400. (den ska ligga på mellan 4-8).

Så jag kunde inte åka till Narkomananstalten direkt, utan jag blev till min stora glädje inlagd på sjukhuset och träffade en fantastisk överläkare, som verkligen lyssnade på mig, och gjorde allt så jag skulle kunna ha det så bra “medicinskt” som möjligt samt, att fördöja min ankomst till LVM-ANSTALTEN. Jag blev alltså kvar på sjukhuset i nästan 5 veckor 🙂 Med fullgod medicinerning, i form av buprenorfin plåster, samt ett svagt benzopreparat pga min ångest..

Men totalt blev det 5 månader bakom lås och bom. och jag var tydlig med att jag önskade metadon mot mitt heroinmissbruk, men denna psykiater ansåg att på hennes LVM-anstalt skulle ingen bli beviljad “knark” (hennes ord).

Efter LVM-tidens slut gick jag till Beroendecentrum i den lilla stad jag bodde i för att på något sätt ordna denna medicin. Jag möts där av en kvinna som påstår sig vara “beroende” läkare, och denna fruktansvärt otrevliga och inkompetenta kvinna anser att jag aldrig någonsin skulle bli beviljad någon form av underhållsbehandling.

Däremot kunde hon ordna plats på korpberget dan efter. Efter detta samtal insåg jag att jag om jag ville ha en chans att överleva, så var jag tvungen att flytta till ett annat län och stad. Det är nu idag ganska precis tre månader sedan jag flyttade.

Och nu äntligen ställs jag in på “min” medicin Metadon 🙂 Efter mötet med läkaren, Soc, samt personal på mottagningen tog det ca 3 veckor innan jag fick börja. Läkaren fick dock alla papper av mig, samt att han har talat med “Läkaren” som höll i min suboxonebehandling, samt rekvirerat alla sjukhusjournaler och liknande.

För första gången i mitt är jag levande, jag kan kliva upp på morgonen, ta en kopp kaffe, och ta dagen som den kommer. Och jag slipper jakten på drogerna, jag slipper den ständiga stressen i mig.

Ja ni vet ju vad jag menar. Detta är litegrann om min väg i detta.

Ett stort tack till brukarföreningen, speciellt till Berne. Du är en klippa!

Tacksam kille

Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.