Christina Paulsrud kommenterar Newsmill-artikeln Nu får det räcka med hyckleriet runt "hjälpen" åt våra hemlösa! av Rolf Nilsson.
Ju mer utslagen en människa blivit, ju mer stigmatiserad och exkluderad, desto svårare är det att "komma igen". Så politik som "sänder signaler" på utsatta människors bekostnad skördar faktiskt liv!
Det är priset vi betalar för att neka bostäder och värdiga liv till dem som inte uppfyller 100% drogfrihet – naturligtvis är det mycket svårare att ta sig in på en bostad- och arbetsmarknaden som kastat ut en, än det är att komma igen om man tillåtits få finnas kvar.
De enda som tjänar på dagens omänskliga inställning till narkomanerna, är knark-fundamentalisterna, t.ex. KRIS, FMN etc. och alla de som skaffat sig en karriär genom att göra sig till talesmän för dessa utslagna, utan att ha erfarenhet av det de uttalar sig om, eller de som genom arbete i olika villkorade hjälpssystem hittat en egen försörjning.
Låt även dem med beroendeproblematik omfattas av SoL, HSL, mänskliga rättigheter etc. Idag tillämpar många soc distr systemet att vägra den som inte kan prestera ett rent urinprov hjälp till hyra.
Vad betyder det? Jo, att bo ingår i den skäliga levnadsnivå soc ska garantera medborgarna – men inte om du har ett beroende! Då kvalar du inte in i gruppen som har mänskliga rättigheter längre, och varför det? Jo, man vill "skicka politiska signaler" att det är "fel att knarka". Och en sån här vinter kan det ske med livet som insats för den som blivit uteliggare!
C Paulsrud, ordf Sth Brukarförening